Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivarna: kom tillbaka till kontoret

Majoriteten av de anställda vill fortsätta jobba på distans när pandemin har blåst över. Arbetsgivarna vill dock att medarbetarna kommer tillbaka till kontoret. Det visar en färsk undersökning.
Lina Björk Publicerad 8 oktober 2020, kl 09:47
Fredrik Sandberg / TT
Trots att de flesta anställda vill fortsätta jobba hemifrån även efter coronan, vill deras arbetsgivare att de kommer tillbaka till den fysiska arbetsplatsen. Fredrik Sandberg / TT

Coronapandemin har tvingat arbetsplatser runt om i världen till nya arbetssätt både vad gäller det fysiska kontoret och de digitala lösningarna. Förändringen skedde dessutom på kort tid och de allra flesta anställda och chefer hade varken utbildning eller övning i att mötas, jobba och leda på distans.

Läs mer: Professor oroas över fortsatt distansarbete

I organisationspsykologen Mattias Elgs rapport, som gjordes på uppdrag av The Remote Lab, har han tittat närmare på hur chefer och medarbetare påverkats av den omställning som skett på arbetsplatsen. Hur förberedd var man? Hur har organisationskulturen upplevts och har arbetsgivaren tagit sitt arbetsmiljöansvar?

– En intressant aspekt var att 60 procent av arbetsgivarna uppgav att de hade liten, eller ingen erfarenhet av att leda på distans, vilket gav en mer pessimistisk bild av det egna ledarskapet än vad medarbetarna upplevde. Där tyckte nämligen 72 procent av de anställda att de haft bra stöd av sin chef under tiden hemarbetet pågått, sade Mattias Elg, under ett webbsänt seminarium av tankesmedjan Futurion, där rapporten presenterades.

Läs mer Regeringen: Arbetsgivare ska bli bättre på arbetsmiljö

Arbetsgivaren har ansvar för din arbetsmiljö oavsett om du jobbar hemifrån eller på distans. Det gäller även om det är ditt initiativ att jobba på något annat ställe än på kontoret. Chefen ska ta reda på vad som krävs för en bra ergonomi och bör också ha den psykosociala arbetsmiljön i åtanke. Det här var dock något många arbetsgivare kände sig osäkra på. I undersökningen svarade 40 procent att de inte hade tillräckligt med kunskaper om hur man uppfyller arbetsgivaransvaret när personalen arbetar på distans.

Läs mer: Svagare skydd om du jobbar hemma

– Det är extra oroande då hälften av medarbetarna svarade att de hade en dålig arbetsplats hemma ur ergonomisk synvinkel och kände större oro för framtiden i arbetslivet än de gjort tidigare, sade Mattias Elg.

I rapporten har man också frågat arbetsgivare och medarbetare hur de ser på framtidens arbetsliv. Här skiljer sig synen åt. Medan 96 procent av medarbetarna gärna skulle vilja se en slags hybridlösning efter krisen, där man fortsätter att jobba mycket på distans, så svarade 71 procent av arbetsgivarna att de inte ville att personalen var borta från kontoret. Däremot var arbetsgivarna mycket mer positiva till att jobba på distans för egen del. Det kunde hela 63 procent tänka sig.

Så gjordes undersökningen

Rapporten utgår från en enkätstudie som pågick mellan april och augusti 2020.

I den fick 366 arbetsgivare och 1076 anställda svara på frågor om beredskap, ledarskap, arbetsgivaransvar, attityder, organisationskultur, vilja och välbefinnande under pandemin.

Läs hela rapporten

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.