Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Arbetsgivarna: Tusentals jobb kan gå förlorade

Lån till växande företag, traineejobb och innovationsråd imponerar inte på näringslivet. I alla fall inte när man samtidigt aviserar höjda arbetsgivaravgifterna för unga.
Anton Andersson Publicerad 15 april 2015, kl 14:56
Jonas Frycklund, ekonom på Svenskt näringsliv (tv) och Ulf Lindberg, Almegas näringspolitiska chef (th).

Högre ungdomsarbetslöshet och sämre jobbchanser för unga blir konsekvensen när regeringen höjer arbetsgivaravgifterna för unga, anser Svenskt Näringsliv i sin kommentar till vårändringsbudgeten som regeringen presenterade idag.

Som en konsekvens av de höjda avgifterna funderar 39 procent av företagen att endast anställa äldre personer framöver, visar organisationens egna undersökningar. Subventionerade traineejobb kommer inte att vara tillräckligt för att väga upp det menar Jonas Frycklund, ekonom på Svenskt Näringsliv.

– Vi har provat de flesta arbetsmarknadspolitiska åtgärderna men de fortsätter att återkomma med nya namn. Vi vet redan att de sällan har de effekter som politikerna önskar. Det är svårt att skala upp dem och få volymer i det hela. Vi räknar att det här på lång sikt kan leda till så mycket som 18 000 förlorade arbetstillfällen, säger Jonas Frycklund.

Regeringen menar att arbetsgivaravgiften är ett trubbigt verktyg eftersom de som berörs oftast ändå skulle ha haft arbete. Vad säger ni om det?
– Hade man velat driva den poängen skulle man kunnat föreslå mer riktade avgiftssänkningar. Istället tar man till arbetsmarknadspolitiska åtgärder som man vet är ineffektiva.

Vad gäller regeringens satsning på Almi Företagspartners, som hjälper startup-företag med finansiering, har den tidigare kritisierats då många anser att Almis räntor är på tok för höga. Svenskt Näringsliv tycker förvisso att Almi har en roll att spela, men att det samtidigt är en försvinnande liten andel företagare som berörs.

– Det handlar i så fall om förbättringar i marginalen. Man borde istället förbättra företagsklimatet i stort, till exempel genom att minska regelbördan, säger Jonas Frycklund.

Arbetsgivarorganisationen Almega är i sin helhet också negativa till vårpropositionen. Finansieras traineejobben med höjda arbetsgivaravgifter kommer det att slå hårt mot tjänstesektorn menar Almegas näringspolitiske chef Ulf Lindberg.

– Regeringen tar med den ena handen och ger med den andra. Vi har långa rader med företag som aviserar att de nu kommer att anställa färre. En sådan bransch är callcenterbranschen som redan idag har väldigt pressade marginaler, säger Ulf Lindberg.

Förändringen av RUT, det vill säga att man sänker taket till 25 000 kronor för personer upp till 65 år samt att man tar bort avdraget för matlagning och avancerade städtjänster, möter också stark kritik från Almega. Enligt Ulf Lindberg är RUT en välfungerande arbetsmarknadsreform som politikerna borde hålla vantarna ifrån.

– Städbranschen har vuxit från några hundra jobb 2007 till omkring 20 000 idag. Det handlar om riktiga jobb där man har avtal, sjukförsäkringar och pensionspoäng. Vår farhåga är att vi nu kommer att få en utveckling som i Danmark, där marknaden i princip försvann efter att man började peta i regelverket, säger Ulf Lindberg.

Några ljusglimtar finns trots allt i vårproppen också för arbetsgivarna. Även om man hade önskat sig mer är satsningen på ett innovationsråd och en stärkt export i grunden bra anser både Almega och Svenskt näringsliv.

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.