Annons
Annons
  • Högre löneökningar än 1,4 procent riskerar att öka arbetslösheten, enligt arbetsgivarna inom industrin. Foto: Henrik Holmberg / TT

Arbetsgivarnas bud: 1,4 procent

Publicerad 7 februari 2020, kl 10:52 Uppdaterad 7 februari 2020, kl 13:18

1,4 procents löneökning. Så lyder budet från arbetsgivarna inom industrin. Unionens ordförande Martin Linder betraktar det som ett skambud.

Facken inom industrin, där Unionen ingår, har tidigare krävt 3,0 procents löneökningar i ettårsavtal inför avtalsrörelsen.  

Nu har Industriarbetsgivarnas åtta arbetsgivarförbund svarat med ett bud på 1,4 procents löneökning, alltså en nivå som är hälften av det som facken kräver. Arbetsgivarna meddelar även att de är öppna för ett avtal på tre år.

– Sverige ligger högt i löneläge och arbetskraftskostnaderna är fortsatt bland de högsta i världen. Om vi ska behålla konkurrenskraften och vara attraktiva på den globala marknaden, fortsätta producera här i Sverige och därmed behålla jobben måste löneökningarna ligga på en rimlig nivå jämfört med omvärlden, säger Jonas Hagelqvist, vd för IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i ett pressmeddelande.

Bakom budet står samtliga arbetsgivarorganisationer inom industrin: Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IKEM, Livsmedelsföretagen, Trä- och Möbelföretagen, Gröna arbetsgivare, Grafiska Företagen och TEKO.

Unionens ordförande Martin Linder är upprörd över dagens bud från arbetsgivarna.

– Jag har jobbat fackligt i över 20 år men ändå kan jag inte låta bli att bli upprörd när det kommer ett sånt här skambud.

Enligt Unionen skulle 1,4 procent i praktiken innebära reallönesänkningar för medlemmarna.

– Budet är på tok för lågt, en sådan liten ökning äts upp av inflationen. Jag tror inte att det finns någon förutom arbetsgivarna själva som tycker att 1,4 procent är en rimlig nivå, säger Martin Linder och fortsätter:

– Våra medlemmar har varit med och byggt upp stora vinster och stärkt industrins konkurrenskraft, då är det helt orimligt att komma med ett förslag som i praktiken innebär att de ska få mindre pengar i plånboken.

Förutom reallöneökningar vill industrifacken även se avsättningar till flexpension, åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö och åtgärder för att stärka jämställdheten.

Bild på Martin Linder: Jessica Gow/TT

Ola Rennstam
Ola Rennstam
[email protected]

Skriv din kommentar

Du kan lämna kommentarer på denna sidan till 2020-02-28.

Namn och kontaktuppgifter är endast synligt för redaktionen.
Våra regler för kommentarer

Lediga jobb
  • Läs även...

    Kollektivavtal vapen mot sextrakasserier

    Kollektivavtal i kampen mot sexuella trakasserier. Det föreslår arbetsrättsjuristen Lena Svenaeus, som granskat hur kanadensiska fack arbetat mot diskriminering och sextrakasserier.

  • Läs även...

    Semesterlön kan bli ledighet

    På bland annat SVT kan anställda byta det extra lönepåslaget under semestern mot lediga dagar. I årets avtalsrörelse finns förhoppningar om att möjligheten ska spridas till andra branscher.

  • Läs även...

    Unionen kräver löneutfyllnad vid vab

    Alla anställda ska ha 90 procent av lönen vid vab. Det är ett av Unionens krav i årets avtalsrörelse för att få till ett jämnare uttag mellan kvinnor och män. Men motståndet från arbetsgivarna är stort.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.