• Lönerna riskerar att pressas ned när många konkurrerar om jobben, enligt Mattias Engdahl som forskar på ungas inträde på arbetsmarknaden. Foto: Jessica Gow / TT

Arbetslöshet: Unga drabbas hårt av coronapandemin

Publicerad 11 februari 2021, kl 11:34

Yngre drabbas hårdast av coronakrisen. Förra året var arbetslösheten bland unga 24 procent. Och risken är att krisen får negativa effekter på ungas arbetsliv även när den är över.

Coronapandemin har slagit hårt mot svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten steg kraftigt förra året jämfört med året innan – och ungdomar har drabbats hårdast. Under 2020 var arbetslösheten i åldern 15-24 år 24 procent. Året innan var samma siffra 20 procent.

Mattias Engdahl är forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Han har forskat på ungas inträde på arbetsmarknaden och ser flera skäl till att unga drabbats hårt av coronakrisen.

– Generellt sett slår ekonomiska nedgångar hårdare mot unga eftersom de oftare är nyanställda, timanställda eller har tillfälliga anställningar. De har också mer begränsad arbetslivserfarenhet. Under coronakrisen drabbades dessutom flera branscher där unga ofta får sina första jobb, som hotell- och servicebranschen och andra tjänstenäringar, säger han.

Risken finns också att den ekonomiska nedgången får effekter på lång sikt för dem som nyligen kommit ut på arbetsmarknaden, enligt Mattias Engdahl.

– Unga som kommer ut på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur riskerar högre arbetslöshet och lägre inkomster under lång tid jämfört med dem som påbörjar sitt arbetsliv i en högkonjunktur. Effekten kan hålla i sig i tio år, ibland ännu längre, säger han.

Läs mer: Vissa branscher klarar krisen bättre

Det finns flera orsaker till det. En är att lönerna pressas ned när många konkurrerar om jobben, en annan att arbetsgivare är mindre benägna att anställa någon som har varit arbetslös. För högutbildade unga finns dessutom risken att de får ett jobb som de är överkvalificerade för.

– En kris påverkar unga med kort respektive lång utbildning på olika sätt. För den med lång utbildning blir det svårare att hitta ett jobb som han eller hon är kvalificerad för. Risken ökar för att man får ett jobb som inte matchar ens utbildningsbakgrund och som är mindre välbetalt än vad man annars kunde ha fått, säger Mattias Engdahl.

Att vara arbetslös är dessutom en psykisk påfrestning. Det kan i sin tur leda till en svagare ställning på arbetsmarknaden.

Enligt Mattias Engdahl finns det också teoretisk forskning som visar att mindre produktiva företag i högre utsträckning rekryterar arbetslösa. De mer produktiva företagen rekryterar oftare direkt från andra företag.

Exakt hur coronakrisen kommer att påverka ungas arbetsliv vet ingen. Krisen skiljer sig delvis från tidigare lågkonjunkturer.

– Det finns ett par uppenbara skillnader mot exempelvis 90-talskrisen. Då drabbades exportindustrin och tillverkningsindustrin väldigt hårt. Dessutom stramades de offentliga finanserna åt. Det ser vi inte i den här krisen och en gissning är därför att återhämtningen kan gå snabbare. Å andra sidan har krisen redan pågått i ett år och det är lång tid för en ung arbetssökande, säger Mattias Engdahl.

Minst arbetslösa bland äldre

Arbetslöshet i procent av arbetskraften:

15-24 år: 24 procent

25-34 år: 8,6 procent

35-44 år: 6,4 procent

45-54 år: 5,2 procent

55-64 år: 5,8 procent

65-74 år: 2 procent

SCB
David Österberg
David Österberg
[email protected]
  • Läs även...

    Pandemin slår hårt mot ungas jobb

    Arbetslösheten bland unga är rekordhög. Förra året var en av fyra i åldern 15-24 år arbetslös. Främsta orsaken är coronapandemin. Och risken är att pandemin får negativa effekter på ungas arbetsliv även när den är över.

  • Läs även...

    Corona skapar psykisk ohälsa

    Lågkonjunkturer och kriser brukar normalt vara bra för folkhälsan. Men inget är normalt med corona. Nu ökar i stället den psykiska ohälsan.

  • Läs även...

    Inga ändrade regler för inkomstförsäkring

    Kravet på hur länge man ska ha varit med i a-kassan för att få ersättning sänks tillfälligt till tre månader. Men för att få del av Unionens inkomstförsäkring måste du fortfarande ha varit medlem i både förbundet och a-kassan i tolv månader. Däremot slipper du karensen.

  • Läs även...

    Maria lämnade resebranschen efter 36 år

    Sedan coronan slog till har tiotusentals tjänstemän blivit av med sina jobb. Värst är det inom krisbranscherna hotell, restaurang, turism och flyg. Maria Hansson blev uppsagd efter 36 år i resebranschen – men har nu fått nytt jobb.

  • Läs även...

    Vissa branscher klarar krisen bättre

    Nästan alla branscher har drabbats av varsel och korttidsarbete under coronavåren. Men det finns några undantag.

  • Läs även...

    Nu får Gunnar leva på sin frus lön

    Många egenföretagare är i kris till följd av coronasmittan. För två veckor sedan hade Gunnar Söderberg redan 15 föreläsningar inbokade under våren. Nu är de flesta avbokade.

  • Läs även...

    Föräldralediga fortsätter straffas i arbetslivet

    Föräldralediga fortsätter drabbas av negativa konsekvenser på jobbet. Nära fyra av tio som varit föräldralediga i minst ett år uppger att de har missgynnats på grund av att de varit hemma med barn, enligt en ny undersökning.

  • Läs även...

    Så påverkar pandemin din lön

    I år får löntagarna räkna med mindre pengar i plånboken. Men på lite längre sikt återhämtar sig ökningstakten – trots pandemins härjningar. Den bedömningen gör två experter som Kollega pratat med.

  • Läs även...

    Unionen: ”Staten ska inte betala hela lönen”

    Både Svenskt Näringsliv och Almega vill att staten ska betala hela lönekostnaden för krisande företag. Men Unionen tycker att 80 procents arbetstidsminskning är tillräckligt.