Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Få nya jobb när myndigheter flyttas

Regeringen vill flytta hela eller delar av sju myndigheter från Stockholm. Syftet är bland annat att göra det möjligt att bo och jobba i hela landet. Men arbetsmarknadseffekten av utlokaliseringar är liten.
David Österberg Publicerad 30 augusti 2017, kl 15:02
Stefan Löfven tittar på en karta över Södermanland.
Utlokalisering av myndigheter skapar sällan fler arbetstillfällen. Foto: Henrik Montgomery/TT

Delar av Strålsäkerhetsmyndigheten ska flytta från Stockholm till Katrineholm. Det berättade statsminister Stefan Löfven (S) och civilminister Ardalan Shekarabi (S) på en pressträff i Katrineholm under förmiddagen. På myndigheten finns 300 tjänster och 120 av dem ska flyttas i november nästa år.

Dessutom ska Polarforskningssekretariatet – med 31 anställda – flytta till Luleå, Myndigheten för kulturanalys – med 12 anställda – flytta till Göteborg och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor – med 72 anställda – till Växjö.

Ytterligare tre myndigheter, ESF-rådet, Tillväxtverket och Universitets- och högskolerådet, ska flytta delar av sina verksamheter. De flyttar till Gävle, Visby och Östersund.

På pressträffen sa Stefan Löfven att utlokaliseringen är ett sätt att bryta trenden mot en centralisering av statlig verksamhet till Stockholm.

– För oss är det här i grunden en fråga om legitimitet. Där staten är fysiskt närvarande ökar förtroendet, tilliten och allmänhetens förtroende. Om den statliga närvaron minskar, minskar känslan av samhörighet, sa han.

Stefan Löfven sa också att flytten av myndigheterna ger en levande arbetsmarknad och stärker det lokala näringslivet.

– Det ska finnas jobb i hela landet. Här har de statliga myndigheterna en mycket viktig funktion att fylla.

Men frågan är hur mycket en myndighetsflytt verkligen stärker det lokala näringslivet. Statskontoret har undersökt de direkta och indirekta effekterna på arbetsmarknaden efter att Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Statens servicecenter flyttade från Stockholm till mindre städer. Myndigheterna hade först svårt att rekrytera kompetent personal men lyckades genom ökad inflyttning, lokala utbildningsinsatser, hög inpendling och möjligheter till distansarbete.

Effekterna för lokala företag var däremot begränsade. Bara fem procent av de varor och tjänster som upphandlades av myndigheterna kom från det lokala näringslivet. Inte heller de statligt anställdas konsumtion skapade särskilt många arbetstillfällen: ”Enkelt uttryckt kan man säga att tillskottet av arbetstillfällen inte blir mycket större än antalet anställda vid myndigheterna”, står det i rapporten.

På pressträffen sa Stefan Löfven också att utlokaliseringen kommer att höja kvaliteten på myndigheternas arbete.

– En ökad diversifiering av myndigheternas placering ger flera olika perspektiv och det höjer kvaliteten på myndigheternas arbete.

Men att flytta verksamhet är komplicerat och risken finns att myndigheternas arbete försvåras väsentligt. Riksrevisionen utvärderade 2009 flytten av Konsumentverket och Statens folkhälsoinstitut och konstaterade att stora delar av myndigheternas verksamhet stannade av under två år. Förklaringen var bland annat underbemanning och att ny personal saknade erfarenhet av myndigheternas verksamhet.

Även fackförbundet ST är kritiskt till att flytta myndigheter. ST anser att de är bättre att välja andra städer än Stockholm när nya myndigheter etableras.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.