Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Livspussel utmanas av gränskontroller

På Unionen märker man inte av några arbetsrättsliga konsekvenser till följd av gränskontrollerna. Däremot går passkontrollerna helt klart ut över medlemmarnas vardag och livspussel. Det menar Marie Louise Arendt, regionchef på Unionen Sydväst.
Linnea Andersson Publicerad 19 februari 2016, kl 15:26
Stig-Åke Jönsson / TT
Polis går igenom passagerarnas legitimationer på ett tåg från Danmark. Stig-Åke Jönsson / TT

– Jag tror att det främst drabbar individen, även om det finns arbetsgivare som är irriterade över att deras medarbetare kommer för sent på morgonen, säger Marie Louise Arendt.

Eftersom kontrollerna sker på väg in i Sverige är det främst hemfärden som blivit längre och krångligare för de svenskar som pendlar till och från Danmark.  

– Det är inte jobben som far illa utan privatpersonerna eftersom de kommer hem senare än tidigare. Men om det här permanentas tror jag att det blir mindre attraktivt att jobba på andra sidan och att människor successivt söker sig hem.

Marie Louise Arendt tar ett exempel med en svensk kvinna som arbetade i Danmark men som sade upp sig eftersom hon inte hann hämta sina barn på förskolan.

Att restiden blivit längre för både dem som pendlar över sundet och inom Skåne, beror dels på identitetskontrollerna i sig, som innebär att färre tåg kan passera bron per timme, dels på att man kör med kortare tåg.

Men många har hittat andra lösningar och till exempel börjat samåka till jobbet. Det är dyrare att ta bilen än tåget men är man fler kan man dela på kostnaden. 

Även en del arbetsgivare har försökt underlätta resandet för sina anställda. Till exempel företaget Ferring som chartrar bussar till och från Danmark.

– Bussarna kollas också men det går oftast snabbare än på tågen, säger Marie Louise Arendt.

Eftersom gränskontrollerna beslutas på riksnivå är det svårt för Unionen att påverka situationen för sina medlemmar. Marie Louise Arendt påpekar dock att de kan påverka indirekt genom att prata med politiker och betona vikten av en fungerande infrastruktur.

– Infrastrukturen är synnerligen viktig och alltid på tapeten i vår region. En stor del av regionens företag finns i Malmö och Lund men där kan inte alla bo och det måste fungera att ta sig till och från jobbet.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.