Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

5 tips för mindre IT-strul

IT-strulet kostar miljarder varje år. Men det finns metoder som skulle kunna spara både tid och pengar.
Ola Rennstam Publicerad 1 november 2017, kl 13:15
Aleksandr/Colourbox.com
Aleksandr/Colourbox.com

Förra året slösades 133,5 miljoner tjänstemannatimmar bort på IT-strul i den privata sektorn. Det kostade arbetsgivarna 44,1 miljarder kronor. Det visar Unionens årliga IT-barometer.

– Vi har aldrig varit så digitala som nu. Ändå prioriterar inte arbetsgivare den digitala arbetsmiljön i tillräcklig utsträckning. Det är ett bekymmer, säger Peter Hellberg, 1:e vice ordförande i Unionen.

Jonas Söderström, författare till boken ”Jävla skitsystem” och expert på digital arbetsmiljö på InUse, påpekar att IT-strulet inte är något enkelt problem med enkla lösningar. Men han har fem tips som kan förbättra den digitala arbetsmiljön.
 

1. Gör IT-ronder och undersök den digitala arbetsmiljön, relativt enkelt. Men det viktigaste och det svåra är att få en organisation att agera på de fynd man gör i skyddsronden. Det har hittills inte varit självklart. IT-ronder måste därför in i det reguljära systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), för att undvika en parallell metodik för problem i den digitala arbetsmiljön.
 

2. Fånga upp problemen tidigare. Genomför riskbedömningar av ny IT redan i projekt- och planeringsstadiet, innan själva införandet – precis som man gör med andra förändringar i arbetsmiljön. Problemet är att det hittills saknats verktyg. Men nu har Prevent tagit fram verktyget "Inför rätt IT" med checklistor för kravställning, utveckling, införande och mycket mer.
 

3. Ännu ett digitalt system är inte lösningen. Många problem i den digitala arbetsmiljön beror inte på ett enskilt system, utan på friktion och konflikter mellan två eller flera som vart och ett för sig kan vara helt ok.

Det är viktigt att förstå att problemen bara blir värre om man försöker integrera alla system med varandra. I stället behöver vi två saker: Dels ska vissa administrativa arbetsuppgifter inte digitaliseras – utan avskaffas. Dels måste vi rensa i systemfloran ­­— vi behöver en ny kompetens: avvecklare, i stället för utvecklare.
 

4. Öka förståelsen. Företagsledningarna måste förstå arbetsmiljö och IT i praktiken – inte bara det fluffiga managementtugget om "digitalisering". De måste slå fast styrande principer kring arbete med kunder och medarbetare. De fackliga organisationerna har otaliga kurser för sina chefsmedlemmar om svåra samtal eller alkoholism, men inte en enda om hur man hanterar IT och IT-utveckling.
 

5. Förstärk utbildningarna. Digital arbetsmiljö måste skyndsamt in i arbetsmiljöutbildningarna. Och omvänt: arbetsmiljö måste in i utbildningarna för exempelvis utvecklare och programmerare.

Arbetsmiljö

5 sätt att bota din telefonskräck

Är du en textare eller ringare? Många tycker att det är en plåga att ringa, speciellt den yngre generationen. Men det finns hjälp för den som vill bota sin telefonskräck.
Lina Björk Publicerad 20 maj 2024, kl 06:06
till vänster en gammeldags telefon. Till höger en kvinna som ser rädd ut.
Många, speciellt i den yngre generationen, föredrar att kommunicera via text framför att ringa. Foto: Shutterstock

Som tjänsteman ingår telefonen ofta i arbetsredskapen. Men inte alla uppskattar att lyfta på luren för att kontakta kollegor och kunder. Enligt en Sifoundersökning, gjord på uppdrag av mobiloperatören Halebop, känner många obehag av att ringa. Bland yngre i åldrarna 18 till 29 år upplevde hälften någon form av telefonskräck. Angela Ahola är doktor i psykologi och förklarar att det inte är så konstigt eftersom den yngre generationen är vana att kommunicera i helt andra kanaler. 

Angela Ahola
Angela Ahola. Foto: Sören Vilks

–  Den yngre generationen kommunicerar via chattar, sms och sociala medier. Den äldre har haft hemtelefon och har vant sig att svara i telefon utan att veta vem det är på andra sidan luren. 

Enligt Angela Ahola kan telefonfobi länkas samman med andra typer av social ångest eller oro. Vi har en grundläggande rädsla för att bli kritiserade, granskade och bedömda. 

I ett telefonsamtal interagerar vi i realtid med den andra. Vi ska där och då, direkt, skapa en relation. Till skillnad från när du skriver ett mejl och kan vrida och vända på formuleringar.

– Människor är slaviskt måna om att bli omtyckta och accepterade. Det hade vi nytta av när vi var beroende av att ingå i grupper för att överleva för tusentals år sedan. Men rädslan som räddade oss tidigare i evolutionen lägger krokben för oss nu, säger Angela Ahola. 

Öva på att bemöta rädslan 

När kroppen upplever rädsla börjar den svettas, pulsen ökar och muskler spänns. Allt för att förbereda sig på det hot som ska överlevas. Det är såklart inte den bästa sinnesstämningen att befinna sig i när du ska ringa ett samtal. Men det finns sätt att öva på att närma sig rädslan. 

Telefonskräck - så slipper du den


1. Börja långsamt. Ring en telefonsvarare och prata in ett meddelande som du övat på. Lyssna på signalerna och låt ljudet bli något bekant. 

2. Ring en person du redan känner. Du kan också be en person du känner ringa dig så att du kan förbereda dig på inkommande samtal. 

3. Ring en restaurang och beställ mat. Här är samtalet förutsägbart. Du ska säga vad du vill äta och personen på andra sidan kommer att säga hur lång tid det tar innan du kan hämta upp maten. 

4. Ring en person du inte känner på till exempel ett kundföretag och ställ en konkret fråga. 

5. När du känner dig bekväm, ring en obekant person och ställ en öppen fråga, där svaret kan leda till ytterligare frågor eller diskussion.   

Källa: Angela Ahola. 

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.