Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här har de avtal - om att jobba hemma

Efter pandemin vill allt fler arbeta alltmer hemifrån. Det kan leda till oklarheter och konflikter. På ABB har man löst detta med distansavtal, där det även kan ingå bidrag för att få till en bra arbetsmiljö hemma.
Publicerad 27 februari 2023, kl 06:00
Två bilder. Till vänster en person visas på en datorskärm under ett videomöte. Till höger två personer som samtalar i kontorsmiljö.
Under våren 2022 – efter pandemin – beslutade sig ABB för att införa distansavtal i tre olika nivåer. Hemarbete är helt frivilligt och det är upp till var och en att bestämma upplägget tillsammans med sin chef. Foto: Fredrik Hjerling.
Roger Gustavsson.

Roger Gustavsson är systemutvecklare på ABB Robotics i Västerås där han har arbetat i över 30 år. Redan 2005 fick han möjlighet att arbeta hemifrån två gånger i månaden. Därför var situationen med distansarbete inte främmande när pandemin kom och hela Rogers avdelning på 55 personer blev tvungna att arbeta på annat håll.

– För många kollegor var situationen helt ny, men det fungerade förvånansvärt bra. Vi hade regelbundna Teams-möten och det är så vi håller kontakten även i dag. Jag tycker det funkar toppen när vi kan dela skärm och följa varandras arbeten.

Bestämmer upplägg tillsammans

Under våren 2022 – efter pandemin – beslutade sig ABB för att införa så kallade distansavtal, i tre olika nivåer. Roger Gustavsson fick mellannivå-varianten, vilket innebär att han får arbeta två, tre dagar i veckan hemifrån.

Hemarbete är helt frivilligt och det är upp till var och en att bestämma upplägget tillsammans med sin chef.

– På min avdelning har vi bestämt att alla är på kontoret på torsdagar. Det är trevligt att träffas IRL mot slutet av veckan, när man tidigare bara haft möten via skärm.

Medarbetarna har möjlighet att låna hem egna skärmar. Stol och bord har Roger skaffat själv. Han försöker tänka på ergonomin.

– Men det är klart att det händer att jag sätter mig i soffan med datorn ibland, medger han och ler.

Tre nivåer för tydlighet

Maria Samuelsson.

Maria Samuelsson är HR-chef på ABB. Hon förklarar bakgrunden till ABB:s distansavtal.

Under pandemin lärde vi oss en massa nya saker. Vi anade hur det skulle se ut framåt och landade i att vi skulle reglera distansarbetet med tre nivåer – för tydlighetens skull.

Nivå 1 innebär en dags hemarbete, nivå 2 innebär två till tre dagars hemarbete och nivå 3 tillåter distansarbete upp till fem dagar. Innan parterna skriver under avtalet genomförs en riskanalys mellan chef och medarbetare.

– Vi går igenom ergonomi och den psykosociala arbetsmiljön. Medarbetare med nivå 1- och 2-avtal får hem teknisk utrustning, men måste ordna sina kontorsmöbler själva. Nivå 3-medarbetarna erbjuds 6 000 kronor före skatt i bidrag för att köpa vad de behöver för en bra arbetsmiljö hemma.

Majoriteten är positivt inställda. Sedan finns det såklart enstaka medarbetare som inte är fullt så förtjusta. 

 

Maria Samuelsson betonar att distansavtalen alltid sker på medarbetarens initiativ och räknas som en förmån, inte en rättighet.

Vilken nivå medarbetaren ska tillhöra är det i slutändan linjechefen som bestämmer.

– Man kan säga att vi utgår från tre aspekter: Vi kollar på verksamhetens behov, teamets behov och medarbetarens förutsättningar. Så visst kan det vara så att en medarbetare önskar tillhöra nivå 3, medan chefen, utifrån medarbetarens roll och interaktion med andra funktioner, tycker att nivå 2 lämplig.

Det kan också visa sig att en nivå inte passar en viss individ. Men det brukar inte vara något större problem, menar HR-chefen. Om det sker brukar det lösa sig genom en dialog mellan medarbetare och chef.

Dessutom utvärderar ABB distansavtalen en gång per år. Avtalen kan sägas upp ömsesidigt med två veckors varsel.

Hälften har distansavtal

I dag har 50 procent av ABB:s tjänstemän distansavtal. För inte så länge gjordes en första utvärdering av vad de anställda ansåg om de nya avtalen.

– 96 procent tyckte att distansavtalen var ett mycket bra beslut. Men självklart finns det också saker vi måste rätta till, säger Maria Samuelsson.

Utvärderingen pekade på ett antal utmaningar: Företaget måste bland annat bli bättre på att introducera nyanställda, fundera på hur man kan utveckla ”vi-känslan”, spontana samtal och icke schemalagda möten.

– Kort sagt, hela det sociala samspelet och nätverkandet i organisationen. Det ser ju helt annorlunda ut i dag än före pandemin och distansavtalens tid.

Även ur ett chefsperspektiv finns det en del utmaningar, enligt Maria Samuelsson.

– Hur får jag som ledare till den här ”vi-känslan”, när kan jag säga vilka dagar som gäller som kontorsdagar, vem ska vara med på vad, ska vi ha IRL-möten, köra hybrid eller bara digitalt? Hur får jag alla medarbetare att känna sig inkluderade vid hybridmöten? Det är frågor som många chefer tidigare inte har behövt ta ställning till.

Positivt - trots utmaningar 

Personalchefen berättar att under pandemin började ABB ge cheferna kurser i Remote leadership och det är något de tänker fortsätta med.

 Men trots utmaningarna är även cheferna positiva till distansavtalen.

– När de fick skatta produktiviteten, distans kontra kontor, på en skala 1 till 10 fick vi resultatet 8,9, flexibelt arbetssätt i sin helhet fick 8,2.

Enligt HR-chefen visar utvärderingen att ABB:s flexibla arbetssätt både gör att medarbetare stannar på företaget och attraherar nya.

Roger Gustavsson är även fackligt förtroendevald i Unionen och får i och med det en del insyn i hur andra medarbetare ser på distansarbetet.

– Majoriteten är positivt inställda. Sedan finns det såklart enstaka medarbetare som inte är fullt så förtjusta. Men vårt distansavtal innebär inte att vi MÅSTE arbeta hemma. Vi har lokaler och platser så att de som föredrar att jobba på kontoret kan fortfarande göra det.

Text: Katarina Markiewicz.

Distansavtal - tänk på det här

Unionen rekommenderar att riktlinjer för hur distansarbete ska fungera på en arbetsplats bestäms i samverkan. Detta ska dokumenteras i en generell policy, riktlinje eller avtal.

– Det är en fråga mellan varje chef och medarbetare hur det ska fungera för just den personen. Därför är det väldigt viktigt man pratar igenom upplägget, så att ramarna är klara och att det framgår tydligt vad som gäller vid distansarbete, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen.

Unionens uppfattning är att distansarbete ska bygga på frivillighet och att arbetstagaren alltid ska kunna återgå i arbete fullt ut i arbetsgivarens lokaler.

Exempel på frågor som är viktiga att ta upp:

* Hur mycket får medarbetaren arbeta på distans? Unionen rekommenderar att distansarbetet utformas som ett komplement till arbete i arbetsgivarens lokaler.

* Är det närvaroplikt 9–17 och att man är nåbar på telefon/videokonferens hela dagen, eller är tiden flexibel?

* Hur ser arbetsmiljön ut hemma och hur säkras arbetsmiljöansvaret?

* Vilka arbetsredskap och kontorsmöbler står arbetsgivaren för?

* Var får arbetet utföras? I hemmet, på kafé, fritidsstugan, utomlands? (Tänk på att arbete utanför Sveriges gränser kan medföra skattekonsekvenser.)

* När och hur ska distansarbetet utvärderas?

* Vad sker om en medarbetares hemsituation förändras och hen inte längre kan/vill arbeta på distans? Finns det en ledig plats kvar om hen vill återvända till kontoret?

Så tycker vi om att jobba hemma

9 av 10 med ett skrivbordsarbete uppgav att de kan göra ett bra jobb från hemmet, fritidshuset eller annan hemmiljö.

8 av 10 tyckte att de kunde arbeta ostört hemma.

8 av 10 har möjlighet att arbeta vid höj-och sänkbara bord på sin arbetsplats.

4 av 10 hade möjligheten att växla mellan sittande och stående arbetsposition hemma.

Källa: Arbetsmiljöundersökning 2021 med 7 300 svarande.

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.

Arbetsmiljö

Skanska stänger kontor under Eurovision

Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
– Om det skulle hända något är det bra att så få människor som möjligt är på plats, säger Nils-Erik Nilsson, ordförande för Unionens riksklubb på Skanska.
David Österberg Publicerad 7 maj 2024, kl 11:32
Oro inför Eurovision. Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans. Foto: Johan Nilsson/TT.

Eurovision-veckan har dragit i gång i Malmö. För eurovisionfans och malmöbor väntar sång och dans i Eurovision village innan veckan avslutas på Malmö arena till helgen. Totalt räknar arrangörerna med att 100 000 personer på olika sätt deltar i evenemanget.

Men mot arrangemanget finns flera säkerhetshot. Bland dem finns risken för terrorattentat och urartade demonstrationer mot att Israel deltar i Eurovision. Det förhöjda säkerhetsläget har lett till att delar av Malmö har spärrats av och flera kontor i närheten av Malmö arena håller stängt under veckan. Ett av dem är byggbolaget Skanskas.

– Anledningen är dels risken för att något inträffar, dels att det är omständligt att ta sig dit. Om det händer något är det ju bra att så få människor som möjligt är på plats, säger Nils-Erik Nilsson, ordförande för Unionens riksklubb på Skanska.

Parkeringshus nära arenan har spärrats av

Han tror inte att det stängda kontoret ger medlemmarna några större problem.

– Efter pandemin är vi ju vana vid att arbeta på distans. Men är det så att man verkligen behöver arbeta från kontoret så får man det, men det är nog ingen intresserad av, för det är väldigt besvärligt att ta sig dit nu. De har bland annat stängt det stora parkeringshuset där vi har fasta platser under veckan. Det är också krångligt att gå ut och äta lunch i området.

Skanska har flera kontor i Skåne, men medarbetarna samlas ofta på det största kontoret i Malmö.

– Men de flesta av oss lät bli att åka dit redan förra veckan. Då började avspärrningarna märkas och polisen gjorde ronderingar med bombhundar.