Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Det här visste du inte om ditt smutsiga kontor

Hur pass ren och stimulerande din arbetsmiljö är påverkar på lång sikt ditt intellekt, enligt amerikansk forskning.
Linnea Andersson Publicerad 27 juni 2016, kl 14:49
Dammig dator.
Hjärnans förmåga påverkas inte bara av åldrande utan även av hur ren och stimulerande din arbetsmiljö är. Foto: Colourbox

Den kognitiva förmågan försämras normalt sett i takt med att vi åldras. Men förutom åldrandet finns det yttre faktorer som påverkar hjärnans kondition. Det skriver den kanadensiska tidningen CTV News och hänvisar till forskning från Florida State University.

I studien undersökte forskarna hur bra deltagarna var på att bearbeta och återanvända information, hur väl de kunde utföra en uppgift, hantera tid och koncentrera sig.

Resultaten visade att den kognitiva förmåga hos de som jobbade, eller hade jobbat, i en smutsig arbetsmiljö var sämre än hos andra. En konsekvens av kemikalier, mögel och för mycket oljud, menar forskarna.

Men studien visar även att anställda som lärde sig nya saker och tog sig an olika utmaningar presterade bättre kognitivt. Särskilt markant var resultatet av stimulerande uppgifter bland äldre kvinnor.

Studien bygger på data från nära 5 000 personer mellan 32 och 84 år. 

Arbetsmiljö

5 sätt att bota din telefonskräck

Är du en textare eller ringare? Många tycker att det är en plåga att ringa, speciellt den yngre generationen. Men det finns hjälp för den som vill bota sin telefonskräck.
Lina Björk Publicerad 20 maj 2024, kl 06:06
till vänster en gammeldags telefon. Till höger en kvinna som ser rädd ut.
Många, speciellt i den yngre generationen, föredrar att kommunicera via text framför att ringa. Foto: Shutterstock

Som tjänsteman ingår telefonen ofta i arbetsredskapen. Men inte alla uppskattar att lyfta på luren för att kontakta kollegor och kunder. Enligt en sifoundersökning, på uppdrag av mobiloperatören Halebop känner många obehag av att ringa. Bland yngre i åldrarna 18 till 29 år upplevde hälften någon form av telefonskräck. Angela Ahola är doktor i psykologi och förklarar att det inte är så konstigt eftersom den yngre generationen är vana att kommunicera med helt andra kanaler. 

Angela Ahola
Foto: Sören Vilks

–  Den yngre generationen kommunicerar via chattar, sms och sociala medier. Den äldre har haft hemtelefon och har vant sig att svara i telefon utan att veta vem det är på andra sidan luren. 

Enligt Angela Ahola kan telefonfobi länkas samman med andra typer av social ångest eller oro. Vi har en grundläggande rädsla för att bli kritiserade, granskade och bedömda. 

I ett telefonsamtal interagerar vi i realtid med den andra. Vi ska där och då, direkt, skapa en relation. Till skillnad från när du skriver ett mejl och kan vrida och vända på formuleringar.

– Människor är slaviskt måna om att bli omtyckta och accepterade. Det hade vi nytta av när vi var beroende av att ingå i grupper för att överleva för tusentals år sedan. Men rädslan som räddade oss tidigare i evolutionen lägger krokben för oss nu, säger Angela Ahola. 


Öva på att bemöta rädslan 

När kroppen upplever rädsla börjar den svettas, pulsen ökar och muskler späns. Allt för att förbereda sig på det hot som ska överlevas. Det är såklart inte den bästa sinnesstämningen att befinna sig i när du ska ringa ett samlat. Men det finns sätt att öva på att närma sig rädslan. 

Telefonskräck - så slipper du den


1. Börja långsamt. Ring en telefonsvarare och prata in ett meddelande som du övat på. Lyssna på signalerna och låt ljudet bli något bekant. 

2. Ring en person du redan känner. Du kan också be en person du känner ringa dig så att du kan förbereda dig på inkommande samtal. 

3. Ring en restaurang och beställ mat. Här är samtalet förutsägbart. Du ska säga vad du vill äta och personen på andra sidan kommer att säga hur lång tid det tar innan du kan hämta upp maten. 

4. Ring en person du inte känner på till exempel ett kundföretag och ställ en konkret fråga. 

5. När du känner dig bekväm, ring en obekant person och ställ en öppen fråga, där svaret kan leda till ytterligare frågor eller diskussion.   

Källa: Angela Ahola.