Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför är alla på kontoret på tisdagar

Hybridarbetet är här för att stanna. Den som vill träffa kollegor på jobbet ska välja tisdag, onsdag eller torsdag som kontorsdag. Fredagar är kontoret helt dött.
David Österberg Publicerad 6 februari 2024, kl 07:55
Till vänster en grupp människor på kontor, till höger en kalender med häftstift i.
Distansarbete har exploderat och är nu en etablerad del av arbetslivet. Forskning visar att hybridarbete ökar produktivitet, trivsel och minskar personalomsättning. Men hur jobbar vi och vilka dagar är alla på kontoret? Foto: Colourbox.

Före pandemin var distansarbete ovanligt. Under pandemin blev det en nödvändighet och nu är det här för att stanna. I dag jobbar omkring en tredjedel av arbetskraften på distans i någon form, enligt Nick Bloom, professor i ekonomi vid Stanford University i USA. 

Han har forskat på distansarbete i 20 år och ser nu att siffrorna på hur många som delvis jobbar hemifrån har stabiliserats de senaste två åren. I framtiden kommer andelen öka, tror han.

Vid ett webbinarium, anordnat av Facken inom industrins produktivitetskommission, liknade Nick Bloom utvecklingskurvan med Nikes logga: nivåerna var höga under pandemin, sjönk sedan och kommer så småningom att öka igen.

På fredagar är kontoren folktomma

Vanligast är att jobba tre dagar från kontoret och två på distans. Mest sugna på kollegor och kaffemaskiner verkar vi vara på tisdagar, onsdagar och torsdagar. 72 procent av distansarbetarna tar sig till kontoret på tisdagar, 66 procent på onsdagar och 57 procent på torsdagar. Den som vill vara ifred på jobbet gör klokt i att välja måndag (23 procent) eller fredag (6 procent) som sina kontorsdagar. Fast det är inte så bra, enligt Nick Bloom.

– Det är bra om arbetsgivaren bestämmer vilka dagar som ska vara kontorsdagar. Tyst och koncentrerat arbete gör man bäst hemifrån och till kontoret åker man för utbyte med sina kollegor, sa han under seminariet. 

Distansarbete och arbetsmiljö

Att företagen bestämt vilka dagar som ska vara kontorsdagar kan vara en anledning till att kontoren är folktomma på måndagar och fredagar. En annan att distansarbete gör övergången mellan ledighet och arbete mjukare, tror Ted Rasmusson som är organisationspsykolog.

– Många kan säkert känna lite ångest på söndagskvällen inför en ny arbetsvecka och alla måsten och krav som väntar. Möjligheten till distansarbete på måndagen gör nog övergången lite mjukare, säger han.

Enligt Nick Bloom älskar vi att då och då arbeta på distans. Forskning från USA har bland annat visat att hybridarbete sänker sannolikheten för att personal säger upp sig med 35 procent, jämfört med om de måste vara på kontoret fem dagar i veckan. Produktiviteten verkar inte heller påverkas negativt av att medarbetarna distansjobbar en del av veckan.

Distansarbete här för att stanna

Annan forskning, också den amerikansk, visar att anställda uppskattar en övergång till hybridarbete lika mycket som en löneökning på 8 procent. 

Varför är vi så förtjusta i distansarbete? Ted Rasmusson tror att vi fick upp ögonen för fördelarna med det under pandemin.

– Det kunde exempelvis handla om bättre balans i vardagen, att slippa pendla, ökad kontroll över det egna arbetet eller möjligheten att få sitta i en lugnare miljö där man slapp bli avbruten och kunde vara mer produktiv, säger han.

Bör alla företag som har möjlighet till det tillåta hybridarbete?

– Absolut, men man behöver så klart se till det enskilda företagets och medarbetarnas förutsättningar. Vilka arbetsuppgifter kan man utföra på distans och när behöver man träffas fysiskt? Det finns mycket utmaningar med distansarbete som man behöver hantera. Det kan handla om att sätta gränser mellan arbetsliv och privatliv, att inte arbeta för mycket, att ha tillgång till en god arbetsmiljö hemmavid, att hålla ihop teamet, ha koll på medarbetarnas mående och hantera IT-säkerheten. Som arbetsgivare blir det en konkurrensfördel att tillåta hybridarbete och ger möjlighet att rekrytera från ett mycket större geografiskt område.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)