Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facket på Ellos: Pressen har ökat

Även Ellos anställda känner ökad press av den växande e-handeln. Men framför allt är Arbetsmiljöverkets granskning av branschen viktig med tanke på situationen i andra yngre företag. Det anser Hans Lindau, ordförande för Unionenklubben på Ellos.
Anita Täpp Publicerad 20 februari 2020, kl 13:22
Vagn med paket från e-handel.
Till skillnad från postordertiden med två stora arbetstoppar per har Ellos och övriga e-handeln ett konstant högt flöde samtidigt som kunderna förväntar sig att få varorna allt snabbare, enligt Unionen klubbordförande på Ellos. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Förra året inledde Arbetsmiljöverket en inspektion av hur arbetsgivarna lever upp till lagens krav på att förebygga risker genom systematiskt arbetsmiljöarbete. Efter att ha funnit stora brister på många av de 750 arbetsplatserna som granskats fortsätter man nu undersöka hur det är med arbetsmiljöarbetet på ytterligare 750 arbetsplatser. Denna gång bland annat e-handlarnas egna lager.

Arbetsmiljöinspektörerna befarar att stora brister kommer att upptäckas även den här gången. En bedömning som Hans Lindau, ordförande för Unionenklubben på Ellos, tror inspektörerna har grund för.

Visserligen tycker han att arbetsmiljöarbetet i stort fungerar bra på hans egen arbetsplats Ellos.  Men så är det, enligt hans kontakter, inte alltid på yngre e-handelsföretag.

Hans Lindau.
Hans Lindau

– Vi har ju en lång historia som postorderföretag sedan 1947 och har länge haft ett aktivt arbetsmiljöarbete. Medan de yngre e-handelsföretagen inte alls har samma upparbetade processer när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Därför är det jätteviktigt att Arbetsmiljöverket gör den här granskningen, säger Hans Lindau.

Dock sticker han inte under stol med att det, på grund av den snabba tillväxten, också finns arbetsmiljöproblem på Ellos.

– Det är klart att vi har utmaningar. Som att man inte har sett till att medarbetarna fått tillräckligt med utbildning eller att man har tagit höjd för att de kan känna sig osäkra i de nya processerna när vi gör systembyten utifrån ett affärsperspektiv. Men sådant kan vi ändå förbättra genom det systematiska arbetsmiljöarbetet där vi också har en bra dialog med arbetsgivaren som lyssnar på vår argumentation och vill bedriva arbetsmiljöarbete.

Så er arbetsgivare är bra på det?
– Arbetsgivaren kan givetvis samverka mer när det gäller det förebyggande arbetsmiljöarbetet och även med kompetensutvecklingsfrågorna. Så att de inte blir aktuella först när man behöver förändra något i verksamheten och kompetensväxla. Det kan man förbättra. Men det ligger också på oss som fackliga att hela tiden ligga på arbetsgivaren, säger Hans Lindau.

De yrkesgrupper bland Unionens medlemmar som närmast berörs av arbetet i Ellos eget lager är produktionsledare, koordinatörer och lagerchefer.

Vilka signaler får du från medlemmarna? Hur mår de i dagens arbetssituation?
– Till skillnad från postordertiden då vi hade två stora arbetstoppar per år så har vi nu ett konstant högt logistikflöde samtidigt som kunderna förväntar sig att få varorna allt snabbare. Och även om vi har en lång vana av och är väldigt bra på logistik så har pressen definitivt ökat. Men enligt den statistik jag får så har sjuktalen ändå inte ökat, säger Hans Lindau.

Foto: Camilla Svensk

Arbetsmiljö

5 sätt att bota din telefonskräck

Är du en textare eller ringare? Många tycker att det är en plåga att ringa, speciellt den yngre generationen. Men det finns hjälp för den som vill bota sin telefonskräck.
Lina Björk Publicerad 20 maj 2024, kl 06:06
till vänster en gammeldags telefon. Till höger en kvinna som ser rädd ut.
Många, speciellt i den yngre generationen, föredrar att kommunicera via text framför att ringa. Foto: Shutterstock

Som tjänsteman ingår telefonen ofta i arbetsredskapen. Men inte alla uppskattar att lyfta på luren för att kontakta kollegor och kunder. Enligt en Sifoundersökning, gjord på uppdrag av mobiloperatören Halebop, känner många obehag av att ringa. Bland yngre i åldrarna 18 till 29 år upplevde hälften någon form av telefonskräck. Angela Ahola är doktor i psykologi och förklarar att det inte är så konstigt eftersom den yngre generationen är vana att kommunicera i helt andra kanaler. 

Angela Ahola
Angela Ahola. Foto: Sören Vilks

–  Den yngre generationen kommunicerar via chattar, sms och sociala medier. Den äldre har haft hemtelefon och har vant sig att svara i telefon utan att veta vem det är på andra sidan luren. 

Enligt Angela Ahola kan telefonfobi länkas samman med andra typer av social ångest eller oro. Vi har en grundläggande rädsla för att bli kritiserade, granskade och bedömda. 

I ett telefonsamtal interagerar vi i realtid med den andra. Vi ska där och då, direkt, skapa en relation. Till skillnad från när du skriver ett mejl och kan vrida och vända på formuleringar.

– Människor är slaviskt måna om att bli omtyckta och accepterade. Det hade vi nytta av när vi var beroende av att ingå i grupper för att överleva för tusentals år sedan. Men rädslan som räddade oss tidigare i evolutionen lägger krokben för oss nu, säger Angela Ahola. 

Öva på att bemöta rädslan 

När kroppen upplever rädsla börjar den svettas, pulsen ökar och muskler spänns. Allt för att förbereda sig på det hot som ska överlevas. Det är såklart inte den bästa sinnesstämningen att befinna sig i när du ska ringa ett samtal. Men det finns sätt att öva på att närma sig rädslan. 

Telefonskräck - så slipper du den


1. Börja långsamt. Ring en telefonsvarare och prata in ett meddelande som du övat på. Lyssna på signalerna och låt ljudet bli något bekant. 

2. Ring en person du redan känner. Du kan också be en person du känner ringa dig så att du kan förbereda dig på inkommande samtal. 

3. Ring en restaurang och beställ mat. Här är samtalet förutsägbart. Du ska säga vad du vill äta och personen på andra sidan kommer att säga hur lång tid det tar innan du kan hämta upp maten. 

4. Ring en person du inte känner på till exempel ett kundföretag och ställ en konkret fråga. 

5. När du känner dig bekväm, ring en obekant person och ställ en öppen fråga, där svaret kan leda till ytterligare frågor eller diskussion.   

Källa: Angela Ahola.