Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hybridmöten: Därför borde vi sluta med dem

Hybridmöten är en oduglig mötesform som försämrar möjligheterna att fatta beslut, nå konsensus eller förmedla information. Det menar KTH-forskaren Jens Edlund.
– Det blir mycket sämre förutsättningar, säger han.
Oscar Broström Publicerad 17 november 2021, kl 10:16
Pontus Lundahl/TT.
Videomöte mellan Kung Carl Gustaf och representanter från Svenskt näringsliv, från 2020. De flesta i bilden har egen kamera, förutom mötesdeltagarna i vänstra hörnet. Pontus Lundahl/TT.

Jobbmöten där kolleger sitter utspridda – en grupp i ett sammanträdesrum, en annan grupp i ett annat och en stor del som jobbar hemifrån – har blivit ett vanligt inslag på många arbetsplatser.

Men den mötesformen, det så kallade hybridmötet, fungerar dåligt. Det menar i alla fall Jens Edlund, lektor vid avdelningen Tal, musik och hörsel vid Kungliga Tekniska Högskolan, som i flera decennier forskat kring hur människor gör när de pratar med varandra, fysiskt eller med tekniska hjälpmedel.

Enligt honom förvärrar hybridmöten vanliga mötesproblem, till exempel exkludering och samarbetssvårigheter.

– Hybridmöten förstärker det som inte är bra för att uppnå vanliga professionella mötesmål: uppnå konsensus, fatta beslut eller förmedla information, säger han.

Ingen teknisk fråga

Under och efter pandemin har många arbetsplatser investerat i dyr teknik, för att få så bra bild- och ljudkvalitet som möjligt när de har videomöten.

Men Jens Edlund menar att problemet med hybridmöten ”inte är en teknikfråga”. Enligt honom fungerar hybridmötet illa på grund av den gruppdynamik som uppstår när några personer sitter tillsammans, samtidigt som övriga gruppen är separerad.

– Det är ett välkänt fenomen att när människor möts i grupp favoriserar de den egna gruppen. Det är naturligt att hålla med sitt egna lag. I hybridmöten skapar du enormt bra förutsättningar för ”vi och dom”-känslor. Du får helt olika fysiska förutsättningar att kommunicera inom gruppen och mellan grupper.

Är det bättre att mötet är helt digitalt, så att alla har en egen skärm?

– Jag skulle säga starkt ja på den frågan. Jag skulle föreslå att de arbetsplatser som kan försöker lösa det så. Här gör vi så att alla sitter på sina rum och tar mötena. Det gjorde vi även innan pandemin.

Vad är din egen erfarenhet av hybridmöten?

– Jag tycker att det är väldigt svårt när det sitter mer än en person på en kamera. Jag tycker att det är svårt att få en bra kontakt ned någon utav dem. Det känns tydligt att de är en grupp som inte tillhör den övriga gruppen, som sitter en per kamera.

Jens Edlund vill nu fördjupa forskningen kring distansmöten och håller för närvarande på med en pilotstudie för att vidare kunna utvärdera hur väl de fungerar.

Läs mer: Hybridkontor – så får ni det att funka

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.