Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många tror sig älska jobbet

Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.
Anita Täpp Publicerad 30 augusti 2018, kl 15:31
Colourbox
Att älska sitt jobb är ett krav som många ställer på sig själva. Colourbox

Om den som har ett arbete med stor frihet, inflytande och bra lön säger att den älskar sitt jobb så är det kanske så konstigt. Men varför säger så många anställda inom detaljhandeln, med låg lön och otrygga anställningar, samma sak? Och vad menar de egentligen med det?

Det var utgångspunkten för de intervjuer som Magdalena Petersson McIntyres, etnolog och forskare vid Göteborgs universitet, gjorde med anställda som jobbar i butiker med inriktning på mode, skönhet, hemelektronik och byggvaror.

Det hon fann är att kärleken till jobbet bland annat handlar om att de intervjuade verkligen gillar produkterna de säljer, att de identifierar sig med företaget och brinner för att hjälpa kunderna att göra val.

Många identifierade sig hellre med företagsledningen än med andra anställda och hade också en låg tilltro till facket, som främst sågs som något som satte käppar i hjulet för duktiga medarbetare.

De intervjuade kände att arbetsgivaren krävde att de skulle vara entusiastiska i sitt arbete, men upplevde ändå inte att de kontrollerades. Och kravet på att vara entusiastisk kom lika mycket från dem själva.

Den slutsats Magdalena drar är att butikspersonalens inställning till arbetet kan tolkas som en strävan efter att uppfylla vår tids samhällsnorm.

– Det är typiskt för vår tid att människor upplever att de måste investera sina känslor i sina arbeten och att det leder till lycka. Det finns en norm som säger att om du älskar ditt jobb så har du lyckats.

– Det är en föreställning om att arbetet kan ge oss tillfredställelse och självförverkligande. Att förmå sig att älska sitt jobb blir därmed en strävan efter normalitet.

En konsekvens av den normen, menar Magdalena, är att trivseln på jobbet blir en fråga om hur väl individen lyckas känna passion för sitt arbete. Liksom att de problem som finns individualiseras.

– De intervjuade hade stor förståelse för de eventuella brister som kunde finnas på arbetsplatsen. De sa exempelvis att det inte kunde vara på ett annat sätt, på grund av den hårda konkurrensen eller att arbetsgivaren inte hade råd att göra förändringar.

– Om man vantrivs på jobbet så beror det inte på orimliga krav och dåliga arbetsvillkor, det är en själv det är fel på. Många tyckte att den som inte älskar sitt jobb ska söka sig någon annanstans.

Frågan är då om man kan förmå sig själv känna passion för sitt arbete. Och om den känslan i så fall är äkta?

– Visst kan man ifrågasätta om vissa känslor är mer äkta än andra. Men när de anställda säger att de älskar sitt jobb så gör det ändå det, i någon mening. Känslorna är inte oäkta utan mer ett uttryck för vår vilja att bli lycklig genom arbetet.

Är vi medvetna om att en positiv attityd till jobbet kan bero på att vi har bestämt oss för att ha en sådan?

– Jag kunde se både och i mina intervjuer. Många kunde tala om sina känslor på ett rationellt sätt, som att nu har jag det här jobbet, då måste jag älska det – och då gör jag det. Men det normala är ju inte att vi kan bestämma oss för att ha en känsla för något och sedan känner så. Många inser nog ändå att den kärlek de har till jobbet inte är på riktigt, och då finns det också en möjlighet till förändring.

– Men samtidigt är det en stark norm. Söker man på ”passion” och ”arbete” på nätet får man upp väldigt många lediga jobb, även sådana med låg lön och där det inte krävs några förkunskaper, där det ändå krävs att du ska känna passionerat för jobbet.

Uttryckte ingen av de intervjuade någon kritik mot arbetsgivaren?

– Någon kunde tycka att det exempelvis var löjligt att ledningen propsade på att man skulle identifiera sig med företaget och att man ska utstråla företagsanda. Men sedan kunde samma personer säga något som visade att man ändå ville vara den där goda medarbetaren som utstrålade företagsandan.

Vad kan en sådan här norm få för följder på arbetsmarknaden?

– Det ligger en fara i att individer, snarare än strukturer på arbetsplatsen, skuldbeläggs. Då blir det också svårare att formulera någon form av kritik mot arbetsgivaren och då kan man inte heller förbättra situationen.

Enligt den rådande normen bör man alltså älska sitt jobb?

– Både ja och nej. Det var absolut ett underförstått krav som ställdes på dem jag intervjuade och det är ett krav som många ställer på sig själva. Det visar vilken betydelse den här normen har.

– Men även om det är trevligt att trivas på sitt jobb är det ju inte säkert att man blir en lyckligare människa för det. Man kan ju också tänka sig ett samhälle som bygger på andra principer, där arbetet mest är till för att man ska få en lön att leva på och att man gör saker man älskar på fritiden.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken