Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sämre arbetsmiljö för tjänstemän

De senaste tio åren har arbetsmiljön för tjänstemän inom kontor och kundservice försämrats. Fler arbetar när de är sjuka och har svårt att släppa tankarna på jobbet när de är lediga.
Linnea Andersson Publicerad 12 september 2016, kl 13:39
Kvinna med headset sitter vid dator.
Arbetsmiljön för tjänstemän på kontor och kundservice har försämrats de senaste åren. Foto: Dan Hansson/TT

På senare år har flera politiska beslut tagits för att komma till rätta med de växande sjuktalen. Men trots det har tjänstemännens psykosociala arbetsmiljö försämrats på flera områden. Det visar en genomgång som Arbetsvärlden gjort av Arbetsmiljöverkets undersökningar de senaste tio åren. 

Arbetsmiljön har särskilt försämrats bland tjänstemän inom kontor och kundservice där 36 procent svarar att de har svårt att släppa jobbet på fritiden, jämfört med 32 procent för tio år sedan. Hela 53 procent uppgav 2015 att de jobbar trots att de är sjuka, till skillnad från 45 procent 2005. Det har även blivit fler som känner olust när de går till jobbet.

Trots de försämrade siffrorna säger Clas Jansson, chef på den försäkringsrättsliga enheten på LO-TCO Rättsskydd, att han hade väntat sig ännu sämre resultat.

– Mitt intryck är att arbetsmiljön har blivit sämre de senaste åren och det är märkligt att det inte framgår av statistiken. Anledningen är sannolikt att människor inte anmäler sina arbetsskador. Mellan 2014 och 2015 har vi ”tappat” ca 140 miljoner kronor i livräntor för att folk inte anmäler sina skador. Det är vad vi ser här på Rättsskyddet, säger Clas Jansson till Arbetsvärlden.

Han är kritisk till att allt färre har företagshälsovård i dag än tidigare och att det särskilt gäller grupper som är mest utsatta, till exempel bemanningsanställda och telefonförsäljare.

– Det handlar om mycket rutinartade och enahanda jobb där tjänstemännen är hårt övervakade.

Även ingenjörer och tekniker har svårare att släppa tankarna på jobbet nu än för tio år sedan – hela 53 procent. Bland dem har dock de som jobbar trots att de är sjuka minskat något, från 45 till 43 procent. Nästan sex av tio uppger att de har för mycket att göra.

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.