Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vanligare att lönsamma företag säger upp

I högkonjunkturerna i slutet på 80- och 90-talen var det vanligare att företag låg lågt med uppsägningar eller till och med nyanställde. I dag fortsätter jakten på kostnader oavsett om företagen går bra, visar siffror från TRR Trygghetsrådet.
Publicerad 17 augusti 2006, kl 12:00
I slutet på 80-talet fick TRR in cirka 5 000 nya arbetssökande ett år. I slutet på 90-talet var den siffran 10 000. Prognosen för i år visar att man räknar med 13 000 nya klienter under 2006.
- Det finns ingen 100-procentig förklaring till att det ser ut så här. Det man kan säga är att svenska företag är mycket mer fokuserade på effektivitet, produktivitet och kostnader, i stället för tillväxt i dag, säger Carl-Gustaf Leinar, vd TRR.
TRR arbetar enligt Leinar med uppsagda tjänstemän från flera mycket välmående svenska koncerner; Scania, Volvo, Saab och Electrolux. Sådan var inte situationen tidigare.
- Det är en ny logik. När det gick bra förr anställde man och när det gick dåligt, så att man hade röda siffror, sade man upp, vilket brukade ske vart femte till tionde år. Nu ser man det som normal affärsverksamhet. Många arbetar med att aktivt säga upp långtidssjukskrivna, säger Carl-Gustaf Leinar.
Vanliga argument för att regelbundet se över bemanningen är att man vill vara proaktiv, förbereda sig för sämre tider, samt att man måste anpassa sig efter den globala konkurrensen. Dessutom anser många företag att de jättelika varsel vi såg i slutet av 90-talet skadade de egna bolagen. Dels eftersom det tog mycket kraft, dels genom badwill i media.
För de anställda skapar dagens affärsstrategier inlåsningseffekter anser Carl-Gustaf Leinar.
- Det är jobbigt att vara på en arbetsplats där man aldrig kan känna sig trygg. Samtidigt är det färre som byter jobb nu. Många anser att det är bättre att vara kvar än att bli sist anställd på ett nytt företag. Även om det innebär att man går miste om nya arbetsuppgifter, högre lön och en ny chef. Det är inte bra tycker jag.

LINDA SVENSSON
Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.