Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Arbetsmiljöombud blir färre – stort tapp under pandemin

Unionen har fått färre arbetsmiljöombud. Under pandemin har siffran sjunkit med 500 personer, skriver tidningen Arbetarskydd.
– Det är en utveckling åt helt fel håll som såklart känns viktig att vända, säger Annica Hedbrant, utredare på Unionen.
Oscar Broström Publicerad 14 december 2021, kl 16:30
Båda bilderna: Janerik Henriksson/TT
Unionen har tappat 500 arbetsmiljöombud, eller skyddsombud, under pandemin. Båda bilderna: Janerik Henriksson/TT

Innan coronapandemin hade Unionen runt 8 100 arbetsmiljöombud. Den siffran är i dag omkring 7 600.

Det är ett märkbart tapp som delvis förklaras med de speciella och påfrestande förutsättningar som pandemin medfört. I Unionens arbetsmiljöbarometer, en undersökning som görs varje år med arbetsmiljöombuden, har förbundet sett att det varit en tid präglad av stora, snabba och nya frågor.

– Man har varit tvungen att behandla ett flertal olika puckar samtidigt. Det har handlat om arbetsmiljöaspekter med koppling till organisationsförändringar, distansarbete, smitta, isolation och oro, som man aktivt har behövt arbeta med. Det har varit mycket att jobba med och knappa resurser under den här perioden, säger Annica Hedbrant, utredare på Unionen.

”En katastrof”

Den negativa trenden med färre skyddsombud (vilka Unionen kallar arbetsmiljöombud) kan ses även i andra fackförbund. Inom LO har ombuden sjunkit de senaste tio åren. Maria Steinberg, docent och expert i arbetsmiljörätt, säger till Arbetarskydd att utvecklingen är en ”katastrof”.

– Det är inte bara arbetstagarna som har nytta av skyddsombuden, utan också arbetsgivarna. Det är dessutom bra för samhället i stort, säger Maria Steinberg.

Hon lyfter även fram en annan förklaring till minskningen.

– Det kan bero på pandemin, men även tystnadskultur. Många arbetstagare är oroliga för sina anställningar och vågar inte framlägga sina synpunkter.

Annica Hedbrant säger att Unionen bild är att de flesta arbetsgivare förstår värdet av lokala arbetsmiljöombud.

– Generellt skulle jag säga att många arbetsgivare både förstår och värdesätter vikten av att ha ett lokalt arbetsmiljöombud, som man kan samverka med och som kan föra fram perspektiv från arbetstagare. Det är en förutsättning för ett välfungerande arbetsmiljöarbete. Men om det är så att arbetsmiljöombud blir hindrade i sitt arbete är det viktigt att de vet att de har förbundet i ryggen och att vi förstås stöttar dem i sådana lägen.

”Såklart jätteviktigt”

Unionen arbetar aktivt med att vända trenden och för att underlätta arbetet för arbetsmiljöombud. Det handlar bland annat om att erbjuda utbildningar, stöd och informationsmaterial, exempelvis checklistor för återgång till kontoret och smittrisker vid covid-19.

Samtidigt har parterna, genom AFA försäkring, avsatt 75 miljoner för arbetsmiljöutbildning som ombud och chef kan gå tillsammans.

– Det är såklart jätteviktigt att vi har starka och kunniga förtroendevalda och att de har de resurser som krävs för att kunna utföra sitt jobb. Det behöver vara fler, inte färre, som gör det här oerhört viktiga arbetet som arbetsmiljöombuden gör, säger Annica Hedbrant.

Fackligt

Det svänger om Bajens kansli

Andreas Jonsson är inte bara evenemangsansvarig för Bajens elitdamfotbollslag. Han har också kickat i gång en ny fackklubb på Hammarby Fotbolls kansli – något som är ovanligt i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 15 mars 2024, kl 06:04
Hammarby Fotbolls Unionenklubb har startats av Andreas Jonsson, säkerhetsansvarig, Emma Fyhr Vikström, biljettkoordinator, Love Gustafsson, redaktör och Aylin Wallin projektledare. 
Foto: Anders G Warne.

Förra året bestämde Andreas Jonsson och några kollegor på Hammarby Fotbolls kansli att de ville starta en lokal Unionenklubb. Det är mycket ovanligt på elitfotbollens kanslier för tjänstemän. Bara IFK Göteborg har också en. 

Själv hade Andreas Jonsson aldrig haft ett fackligt uppdrag tidigare. Nu är han både styrelseordförande och arbetsmiljöombud. 

Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll.
Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll. Foto: Anders G Warne

– Vi hade blivit så många att vi behövde börja föra kommunikationen med arbetsgivaren på ett mer strukturerat sätt. 

När han började jobba på kansliet  2016 var de 66 anställda men bara 25 på kansliet. Nu är de 144 heltidare och 50 på kontoret. 

"Unionen har varit fantastiska från start"

Han har två svar på varför just han blev den förtroendevalda. 

– Det roliga svaret är: jag tycker det är sjukt intressant, jag tycker om att ta reda på saker och lär mig väldigt mycket. Det tråkiga svaret är: jag satt på mötet och alla pekade på mig. 

Var det svårt att starta fackklubb? 

– Ja, alla dessa regler man aldrig hört talas om, som lagen om medbestämmande, mbl. Men Unionen har varit helt fantastiska från första kontakt. Efter två dagar hade vi fått hjälp av en representant som drev processen åt oss. Vi har haft en direktlina för våra frågor på Unionens regionkontor i Stockholm. 

Andreas Jonsson har även gått facklig grundkurs och lovordar den. Rollen som ordförande har hittills mest handlat om att sparka i gång klubben och kommunicera med medlemmar. Vilka frågor de ska driva beslutar de snart på ett medlemsmöte. 

Oreglerad arbetstid en utmaning

En utmaning i arbetet är att kansliet har oreglerad arbetstid i sitt avtal – en nödvändighet i ett jobb där bollen är rund. 

– Det svänger fort, matcher ska spelas och arbetet anpassas helt efter det. Vi kanske vinner en match i Europa och får ytterligare sex matcher på grund av det, säger Andreas Jonsson. 

De flestas jobb är flexibla i dag, påpekar han, men att jobba med elitfotboll är extremt snabbrörligt. Det kan bli för mycket av det goda. 

– Många av oss är idrottsintresserade, drivna och lägger hjärtat i jobbet. Men vi måste också prata om hur vi tar vara på medarbetarna. 

Vill öka kunskapen om dygnsvila och veckovila

Som arbetsmiljöombud försöker han sprida information och finns till hands för alla som behöver prata om jobbfrågor.

– Jag vill öka kunskapen och medvetenheten om hur vi arbetstagare ska förhålla oss till dygnsvila och veckovila, att man behöver stänga av och måna om sig själv, säger han. 

Som skyddsombud driver han även på skyddsronder i den fysiska miljön. Runt fotbollen är hot och våld mellan supportrar ett samhällsproblem. 

Finns det risk för trakasserier som anställd på en känd klubb? 

– Vi på kansliet är inte direkt utsatta, men frågan är en viktig del i vår verksamhet. Mycket görs strategiskt bakom kulisserna och proaktivt, i dialog med våra supportrar. 

Arbetsplats: Tele 2 arena

Relationen med arbetsgivaren beskrivs som positiv och de ska skriva ett samverkansavtal med fackklubben. 

– De är behjälpliga och har velat skapa en struktur, säger Andreas Jonsson. 

Förutom att arbetstiden är oreglerad jobbar de anställda ofta på olika platser. Distansarbete är tillåtet i samråd med närmaste chef, men kontoret ska vara huvudarbetsplats. 

Själv har Andreas Jonsson fem arbetsplatser skojar han: kansliet i Årsta, Årsta idrottsplats, hemmakontoret, Tele 2 arena och Hammarbys idrottsplats. 

– Jag har datorn på armen generellt.

HAMMARBY FOTBOLLS KANSLI 

➧ Hammarby är en idrottsförening i södra Stockholm som funnits sedan 1800-talet, kallas Bajen. 

➧ Kansliet har 144 anställda varav cirka 50 jobbar på kontoret med dam- och herrlagen, ungdomslag, kommunikation, försäljning och marknad, ekonomi och HR. 

➧ Den lokala fackklubben representerar tjänstemännen runt elitspelarna och ungdomsverksamheten. Proffsspelarna i Bajen har egna kollektivavtal med Unionen.