Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetssjukdomar ökar bland kvinnor

Antalet anmälda arbetssjukdomar ökade bland kvinnor under 2014. Bland män syns ingen förändring. Även orsakerna bakom arbetssjukdomarna skiljer sig åt mellan könen. Det visar statistik från Arbetsmiljöverket.
Linnea Andersson Publicerad
Kvinna står vid sitt skrivbord och tar sig för nacken.
Fler kvinnor känner sig trötta och har värk i skuldrorna, samtidigt som samma problem minskar hos män, enligt Arbetsmiljöverkets rapport. Foto: Anders Wiklund/TT

Mellan 2013 och 2014 ökade antalet anmälda arbetssjukdomar med sex procent hos kvinnor. Totalt sett är belastningsfaktorer den vanligaste orsaken till anmälda arbetssjukdomar, på ungefär 40 procent av anmälningarna. Bland kvinnor är dock sociala och organisatoriska faktorer vanligast.

Belastningsskadorna minskade kraftigt mellan 2003 och 2009, planade därefter ut men ökade igen med sex procent förra året. De arbetssjukdomar som är socialt och organisatoriskt relaterade minskade också mellan 2003 och 2009, men har ökat sedan 2011.

Även ohälsan skiljer sig åt mellan könen. Samtidigt som fler kvinnor ofta känner sig trötta och har värk i skuldrorna, minskar samma besvär hos män. Tydligast är ökningen av sömnbesvär hos kvinnor.

Antalet anmälda arbetsplatsolyckor med sjukfrånvaro minskade svagt under 2014 för både män och kvinnor. Dödsolyckorna i arbetet ökade dock något under förra året jämfört med 2013.

Arbetsmiljöverket publicerade under hösten 2014 en rapport som visar att var fjärde person som arbetar har besvär som kan kopplas till jobbet. En ökning på 4,5 procent sedan 2012. 

Rapporten

Arbetsmiljöverket har i uppdrag av regeringen att redovisa och analysera statistik avseende:

  • Antal dödsolyckor i arbetet
  • Antal anmälda arbetsolyckor
  • Antal anmälda arbetssjukdomar
  • Anställda och ohälsa, upplevda besvär

Rapporten Redovisning av arbetsmiljöindikatorer enligt regeringsuppdrag redovisar främst arbetsskadestatistik fram till och med 2014. Data som ligger till grund för ”anställda och ohälsa” är insamlade under 2013 och presenterade 2014.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.