Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetstiden har gränser- även om du inte får övertidsersättning

Allt fler förhandlar bort övertidsersättningen i utbyte mot några extra semesterdagar, och kanske lite högre lön. Ofta är det en dålig affär för dig som anställd. Och att du avstår från övertidsersättning betyder inte att du ska jobba hur mycket som helst. Arbetstiden har gränser – det gäller alla.
Publicerad

Många säger ja till "oreglerad arbetstid" genom att skriva bort rätten till övertidsersättning. Pressade av arbetsgivaren. Eller lockade av friheten att planera det egna arbetet och få betalt i mer semester, kanske högre lön. Risken är att glida in i arbete utan gräns.

Övertidsersättning växlad mot några semesterdagar är en rysare för den som synar kalkylen.

Förhandlar du bort rätt till övertidsersättning riskerar du att i praktiken förlänga arbetstiden genom att arbetstiderna blir mer flytande. Men inget avtal om bortskriven övertidsersättning får ge dig längre arbetstid än vad som tillåts i lag och kollektivavtal.

En sådan förhandling sker i två steg, säger Sam Dandemar på HTF:s förhandlingssektion:

– I ett första steg avtalar tjänstemannen bort rätten till övertidsersättning i utbyte mot längre semester eller högre lön, eller båda. I ett andra steg kan man avtala bort reglerna i arbetstidsavtalets paragraf 2-5 om bland annat arbetstidens förläggning.

HTF råder dem som vill göra en sådan överenskommelse, trots att det ekonomiskt är en mycket dålig affär, att bara avtala bort övertidsersättningen, inte arbetstidsreglerna.

Det räcker med att avtala bort ersättningen i pengar och få längre semester eller mer pengar, eller båda, enligt Sam Dandemar. Men, betonar han:

– Även om man tar det andra steget och också avtalar bort arbetstidsreglerna, så innebär det inte att man har avtalat bort högsta tillåtna arbetstid!

Det man får förhandla bort begränsas nämligen uttryckligen i avtalet av EU-regler.

– För en chef som själv bestämmer när han eller hon måste stanna kvar och jobba kväll kan det förekomma att det blir lite mer än ordinarie arbetstid. Men bli det orimligt mycket under avtalets begränsningstid om fyra veckor eller en månad så kan han/hon själv reglera det och ta igen den tiden en annan dag, så att arbetstiden inte blir längre än tillåtet.

Tidigare stod det i avtalen att alla med lön över en viss nivå undantogs från övertidsersättning – den i pengar, inte kompledigheten – och fick fler semesterdagar i stället. Lönegränsen togs bort. Nu nämns bara vissa kategorier anställda som kan undantas genom överenskommelse. Men möjligheten att skriva bort övertidsersättning ser ut att ha överutnyttjats och tillämpas dessutom ibland som om gränslös arbetstid införts.

Därför tolkar HTF sedan några år avtalens skrivningar mer restriktivt. Där har Sif kommit längre. Tillsammans med Sif vill HTF tydligare avgränsa kretsen som kan avtala bort övertid.

Som arbetstagare har man rätt att säga upp avtal där man avsagt sig rätt till övertidsersättning. Men det kan vara svårt att gå emot något som tillämpas allmänt på en arbetsplats.

– Vid nyanställning känner sig många inte ha annat val än att skriva bort övertidsregler och godta erbjuden lön, semesterdagar och övriga villkor, allt i ett paket: Take it or leave it!

Det bästa, tycker vi från HTF, Sif och akademikerförbunden, vore att få in en skrivning i avtalen om att det inte går att avtala bort de här bestämmelserna det första anställningsåret, säger Sam Dandemar. Då skulle man få bort en väldig massa missbruk.

Du får inte jobba för mycket

Jobbar du mer än 40 timmar en vecka ska du arbeta mindre en annan vecka inom en 4-veckorsperiod. Så är det i HTF:s avtal. Där, och i Arbetstidslagen, finns regler för din arbetstid.

För arbetstiden finns regler i Arbetstidslagen och HTF:s kollektivavtal med arbetsgivarna.

Finns kollektivavtal på arbetsplatsen gäller vanligen också ett arbetstidsavtal. Där anges begränsningar för ordinarie arbetstid och i vilken utsträckning övertidsarbete är tillåtet.

Titta i första hand i kollektivavtalet. Där står vad som gäller på arbetsplatsen. Finns inga arbetstidsregler i kollektivavtalet är det Arbetstidslagen som gäller.

Enligt de avtal HTF tecknar får ordinarie arbetstid inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka under en begränsningsperiod på fyra veckor eller en kalendermånad.

Man kan alltså arbeta fler timmar en vecka, bara man kompenserar det genom att arbeta färre timmar vid ett annat tillfälle under samma begränsningsperiod.

I kollektivavtalet står vad som gäller på arbetsplatsen.

Räcker inte ordinarie arbetstid när extra insatser tillfälligt krävs får övertid tas ut, men inom vissa gränser. Arbetsgivaren får inte regelbundet låta någon arbeta över.

Enligt HTF:s avtal får högst 150 timmars allmän övertid tas ut per kalenderår. Ingen får arbeta mer än 48 timmar i genomsnitt per vecka, övertiden inräknad, under en begränsningsperiod om fyra veckor eller en kalendermånad. Finns det synnerliga skäl kan 75 timmar extra beviljas efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och HTF-klubben eller - om det inte finns någon klubb på arbetsplatsen – förbundet.

Chefen måste ha beordrat eller godkänt övertidsarbetet för att den anställde ska vara säker på att få ersättning. Hur stor ersättningen ska vara står i kollektivavtalet som gäller på arbetsplatsen.

Finns inget avtal om arbetstid på arbetsplatsen gäller Arbetstidslagen. Enligt den får övertid tas ut med högst 200 timmar per år om det finns särskilda behov av ökad arbetstid - men högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad.

 

Var fjärde HTF:are har avtalat bort övertidspeng

Det är vanligt på HTF-arbetsplatser att anställda förhandlar bort övertidsersättning. Det som tidigare mest gällde chefer har spridit sig till många andra.

Mer än var fjärde HTF-medlem hade år 2003 avtalat bort rätten till ersättning i pengar eller kompensation i tid när de arbetar övertid. I utbyte hade de fått högre lön eller några dagar extra semester, eller en kombination av båda. Agneta Funseth, som arbetar med HTF:s statistik, ser inga tecken på att tendensen att avtala bort övertidskompensation har brutits.

De flesta som hade mer semester än de lagstadgade 25 dagarna hade det för att de avstått från övertidsersättning, och nästan var tredje HTF:are hade längre semester.

Det som tidigare var ett specialarrangemang för de högst avlönade samt chefer som beordrar andras övertid och tjänstemän som själv styr förläggningen av sin arbetstid har spridits till många, och till grupper som saknar de nämnda villkoren.

– Det verkar som om detta har ökat även bland vanliga tjänstemän, att det kryper ner i befattningarna, kommenterar Agneta Funseth. När det gäller befattningar med fler än 25 semesterdagar så dominerar chefer och högre tjänstemän, men jag kan också se exempel på assistenter och annan kontorspersonal.

Inom ledningsarbete konstaterade hon att 66 procent hade mer än 25 semesterdagar. I gruppen som arbetar med kontors- och kundservicearbete var det 12 procent. Närmare 60 procent av utesäljarna hade fler än 25 semesterdagar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland