Rüffertmålet är ett av två som EU:s domstol ska ta ställning till som har betydelse för arbetstagares villkor.
- Står sig generaladvokatens uppfattning i Rüffert-målet, att den tyska delstaten gjort rätt, är det goda nyheter, säger Mattias Landgren, jurist hos Unionen.
Den tyska delstaten Niedersachsen har lagstiftat om att kollektivavtal är ett krav vid offentlig upphandling och att myndigheterna ska ha möjlighet att kontrollera att avtalet verkligen följs. Dessutom är huvudentreprenören skyldig att se till att även underentreprenörerna följer kollektivavtalet. Syftet med lagen är att hindra att lågbetald arbetskraft snedvrider konkurrens inom byggsektorn och inom kollektivtrafiken.
Ett tyskt byggbolag, Objekt und Bauregie, fick kontraktet att bygga en kriminalvårdsanstalt. Det tyska företaget anlitade dock en polsk underentreprenör för jobbet, där lönerna var drygt hälften av kollektivavtalets. Niedersachsen sa upp byggkontraktet med hänvisning till de låga lönerna. Det ledde till att advokat Dirk Rüffert stämde Niedersachsen för att delstaten hindrar arbetskraftens fria rörlighet.
Generaladvokat Yves Bot tycker den tyska delstaten gjort rätt. Unionens Mattias Landgren säger att det skulle vara ett steg framåt och visa att det i EG-rätten inte finns något hinder för att skaffa regler i Sverige om social hänsyn och krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling. Han påpekar samtidigt att i Sverige är det fack och arbetsgivare som sköter reglerna på arbetsmarknaden. Det skulle heller inte passa in i det svenska systemet att myndigheterna har hand om avtalskontrollen. Avgörande i målet kommer i början av april.
Dessutom har EU-kommissionen stämt Luxemburg för att landet har gjort kollektivavtal och avgörande i skiljedom till lag. Kommissionen anser att Luxemburg brutit mot bland annat utstationeringsdirektivet.
Stämningen av Luxemburg är tung, då det handlar om att EU-kommissionen stämmer landet. Kommissionen anser inte att Luxemburg infört utstationeringsdirektivet på ett riktigt sätt.
Luxemburg har stiftat lag om att kollektivavtalet ska gälla. Bland annat regleras i lagtexten minimilön och automatisk uppjustering av lönen med prisutvecklingen, arbetstid, veckovila, betalda semesterdagar, lagstadgade helgdagar och skyddsbestämmelser. Luxemburg har infört lagen med hänvisning till utstationeringsdirektivets bestämmelser om att ett land i sin reglering får ta hänsyn till "odre public", som i Sverige oftast tolkas som grunderna för rättsordningen i ett rike, men som uppfattas på helt andra sätt i andra länder. När det gäller "odre public" är det domstolens uppgift att bestämma en tolkning av begreppet och tillämpa den.
Generaladvokat Verica Trstenjak ger kommissionen rätt i alla sina invändningar utom när det gäller lönen.
Unionens Mattias Landgren säger att om Luxemburg skulle vinna skulle det innebära att Sverige helt skulle kunna råda över bestämmelserna på den svenska arbetsmarknaden. Han säger dock att det inte är särskilt troligt att domstolen beslutar till Luxemburgs fördel.
