Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bättre med Handels avtal i affären

Lägre minimilön, kortare raster och mindre möjlighet att utnyttja ob-tillägget. Andrea Gadd jobbar på Systembolaget och har samma typ av arbetsuppgifter som Emelie Hagström på Willys, men tjänar nästan 10 procent mindre i timmen.
Kim Engstrand Lund Publicerad 25 maj 2011, kl 09:10

Andrea Gadd, 28, började jobba på Systembolaget i Stockholm 2008. Hon har flera gånger varit varugruppsansvarig, i dag tar hon hand om de vita vinerna. Hon sköter beställningar och ser till att förändringar av sortimentet sker smidigt. Utöver det arbetar hon med det som alla andra i butiken gör. Plockar upp varor, tar hand om kunder och sitter i kassan.

Emelie Hagström är 22 år och har jobbat på Willys sedan 2006 med samma typ av arbetsuppgifter som Andrea. Hon tjänar 112,59 kronor i timmen medan Andrea tjänar 103 kronor i timmen.

- Det känns såklart oerhört frustrerande. Men framför allt är det trist att Systembolagets egna butiker några stationer bort kan ha högre ingångslöner än vad jag har i grundlön efter tre år, säger Andrea.

Ingångslönen på Andreas butik är 100,40 kronor i timmen. Den första december i år kommer den att höjas med tre kronor. Då hamnar den på samma nivå som Andreas lön är i dagsläget. Hon berättar att kollegor i andra butiker kan få 10-20 kronor mer i timmen i ingångslön.

- Du har tur om du hamnar i en butik med höga ingångslöner helt enkelt. Det känns inte rimligt att lönen ska ha med tur att göra.

Utbildning lönar sig inte

Under de tre åren på Systembolaget har Andrea gått fem utbildningar. Hon upplever inte att hon får betalt för den erfarenhet, kompetens och det ökade ansvar som hon fått genom åren.

- Det handlar ju om en förändrad befattning, då är det motiverat med en högre lön. Har man ansvar för en varugrupp bör man ha ett högre kontrakt och mer i lön. Tyvärr ser det inte alltid ut så i den faktiska världen, säger Maria Nilsson, tillförordnad Unionenordförande i Systembolagets personalförening.

Andrea har kontrakt på 12 timmar i veckan men jobbar i snitt 30 timmar. Det finns alltid möjlighet att jobba mer och hon är nöjd med sina arbetstider. Samtidigt finns många i butiken som i likhet med henne har låga kontrakt och personalomsättningen är hög. Andrea berättar att många försvinner när de kan som mest, eftersom de har börjat med en låg ingångslön som sedan inte ökar.

- Om de inte ger folk skäliga löner stannar de inte. Det är tragiskt att de tappar unga ambitiösa människor för att lönen inte förändras i takt med växande erfarenhet och kompetens. Man känner sig underbetald och inte särskilt uppskattad, säger Andrea.

Ob-tillägget höjer lönen

På lördagarna är det ofta som mest folk på Systembolaget. I Andreas butik kommer det uppemot 800 kunder i timmen. En vanlig lördag kan hon jobba mellan halv åtta och halv fyra. Tempot är högt och den halvtimmeslånga rasten är placerad före klockan 12 eftersom det eftertraktade ob-tillägget börjar gälla då.

Både Systembolaget och Willys har 100 procent i ob-tillägg på timlönen efter klockan tolv på lördagarna. Willys omfattas av Handelsavtalet och har även öppet på söndagarna då ob-tillägget är 100 procent under hela dagen.

Systembolaget har inte öppet på söndagar och stänger normalt några timmar efter att övertidsersättningen börjat gälla. På vardagarna stänger man betydligt tidigare än livsmedelsbutikerna, vilket gör att anställda på Willys har större möjlighet att få ut en högre lön med hjälp av ob-tilläggen.

- Det är tur att vi har generösa öppettider. Jag gillar att jobba helger och sena kvällar eftersom man får mer i lön då. Det känns inte rätt att anställda på Systemet får mindre lön. Om jag jobbade där skulle jag inte bli glad om jag visste att de på Willys tjänar mer, säger Emelie.

Andrea har låga utgifter och kan klara sig med en lön på 11 000 kronor i månaden. Värre är det för hennes kollegor som kanske har barn eller höga hyror att betala. Själv trivs hon ändå bra på jobbet. Hon har trevliga kollegor, gillar att kunna hjälpa kunderna och tycker om sin chef.

Andrea menar att om hon får en annan livssituation eller funderar på att göra något mer med sitt liv kommer hon inte kunna stanna på Systembolaget.

Svårt korrigera låg ingångslön

Men hennes lön verkar vara svår att göra något åt. Andrea har fått berättat för sig att lönerna är svåra att förändra, trots att chefen håller med om att löneläget är lågt. Facket säger till henne att de visst är möjliga att korrigera så hon förstår inte riktigt var det brister.

- Det är ironiskt med tanke på att vi ska ha individuell lönesättning. Var gick det fel? Det är också problematiskt när det inte finns en riktig diskussion och när man inte vågar prata om lönen.

Maria Nilsson håller med om att det är ett problem när butikerna sätter för låga ingångslöner eftersom högre ingångslöner skulle kunna bidra till att höja löneläget för alla anställda.

- Syftet kan vara att höja lönerna i hela butiken men effekten behöver inte bli så. Vissa chefer känner att det är svårt att förklara och diskutera lönerna och då blir informationen till de anställda från fack och chefer motstridiga. Ett argument som har diskuterats är att chefer är rädda för att ge mer än minimilönen, eftersom de inte vet vad en nyanställd person går för. Då är det bättre att ge en högre ingångslön och sedan känna efter under provanställningen.

Unionens avtal ger högre pension

Johnny Håkansson är ombudsman på Unionen. Han förklarar att skillnaden i lön mellan Systembolaget och Willys beror på att Systembolaget har ett tjänstemannaavtal medan livsmedelsbutiker har ett LO-avtal för handelsanställda.

- Tjänstemannaavtalet är konstruerat på ett annat sätt. Det innebär individuella och differentierade löner och inte som på LO-sidan där man har fasta löner och tillägg för branschvana.

Systembolaget är ett gammalt bolag som är statligt sedan lång tid tillbaka. De anställda är därför tjänstemän och därmed hänger tjänstemannaavtalet kvar, berättar Johnny Håkansson. Däremot har det förekommit diskussioner mellan tidigare HTF och Handels om att butikssäljarna skulle kunna tillhöra Handels, något som dock rann ut i sanden.

- Det kan också bli lite missvisande att enbart tala om lönerna eftersom Systembolaget har mycket bättre pensionsvillkor än vanliga butiksanställda. Det innebär att de får ut mer pengar när de går i pension och det kan handla om 4 000-5 000 kronor i månaden.

- Nu arbetar Systembolaget också aktivt för att höja kontraktstiderna för de anställda till den faktiska arbetstiden och det är mycket tack vare den engagerade fackliga verksamhet som bedrivs. Sedan är det bedrövligt att det fortfarande finns så pass låga ingångslöner som det dessutom inte händer något med, så ska det inte vara. Där tycker jag man bör söka hjälp från antingen personalföreningen eller sin regionala ombudsman, säger Johnny Håkansson.

 Andrea,
Systembolaget,     
avtal: Unionen
 
Emelie,
Willys,
avtal: Handels
 
Arbetstid vardag  13-20 13-21.15
Rast 30 min 60 min
Arbetstid lördag 8-15.30 7.45-16
Rast 30 min 60 min
Summa arbetstid 15h 30 min 15h 30 min
Summa lön (före skatt) 1 571 kr* 2 280 kr*
  
 *inkl ob-tillägg och avdrag för rast
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.