Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bemanningsanställda lever farligare

Bemanningsanställda löper dubbel så stor risk som andra att råka ut för arbetsplatsolyckor. En anledning är att arbetsmiljöansvaret ofta faller mellan stolarna, konstaterar Arbetsmiljöverket i en ny rapport.
Niklas Hallstedt Publicerad 31 oktober 2013, kl 11:40

Sedan 1994 har antalet anställda inom bemanningsbranschen tolvdubblats. I dag jobbar 60 000 människor i branschen. Olycksstatistiken har också skjutit i höjden.

I rapporten har Arbetsmiljöverket tittat på bemanningsföretag som jobbar i riskfyllda branscher som truck och lager, verkstad och vård. Däremot har man inte synat de kontorsanställdas situation.

- Vad det gäller bemanningsanställda som jobbar på kontor så har det tidigare kommit fram att de känner en större press än andra anställda, de känner sig ensammare och mer utsatta och har inte samma möjligheter. Det är psykosociala frågor som vi inte sett här, men som jag vet existerar, säger Fredrika Brickman, biträdande tillsynsdirektör på Arbetsmiljöverket.

För de kontorsanställda är arbetssjukdomar en större risk än arbetsolyckor.

- Sjukdomar är så mycket svårare för oss att visa på, de anmäls mer sällan. Det är ju oerhört mycket svårare att säga att en sjukdom beror på arbetet än att en olycka leder till en skada.

En del av slutsatserna i rapporten kan ändå mycket väl lika gärna tillämpas på kontorsanställda. Arbetsmiljöverket konstaterar att det behövs statistik som visar var bemanningsanställda främst drabbas av olyckor och sjukdomar för att de ska kunna rikta sina insatser rätt.  Dessutom påpekar man att stöd från fack och skyddsombud är viktigt för att höja de bemanningsanställdas status. Ibland får inte den inhyrda personalen det stöd från skyddsombuden som de skulle behöva, skriver verket.

Arbetsmiljöverket tror också att man skulle kunna skapa incitament för de inhyrande företagen att vara noggrannare med arbetsmiljön för de bemanningsanställda, genom att lägga på dem större ekonomiskt ansvar för rehabiliteringskostnaderna.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.