Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Callcenteranställda får lön - efter åtta månader

Efter mer än åtta månader har personalen på callcentret Sveacom nu fått sina löner via den statliga lönegarantin. Men många Unionenmedlemmar slog i taket och fick inte ut allt arbetsgivaren var skyldig dem.
Ola Rennstam Publicerad 7 oktober 2013, kl 10:37

Personalen på Jönköpingsföretaget har inte fått lön sedan den 25 januari då ägarna tömde företaget på pengar och gick under jorden. Många anställda har, som Kollega berättat om tidigare, tvingats låna av nära och kära eller gå till socialen. Den 27 augusti försattes callcentret i konkurs och nu har alltså personalen till slut fått ut sina löner via den statliga lönegarantin.
- Äntligen, kan man säga, det tog väldigt lång tid, säger en anställd som vill vara anonym.
- Jag bor hemma, men man har fortfarande utgifter även om man inte har hyra. Jag hade lagt undan lite pengar men de tog slut rätt fort, det var ju inte tanken att sparpengarna skulle gå till det här.

Den statliga lönegarantin har ett tak på 178 000 kronor och många av Unionenmedlemmarna på företaget fick inte ut hela summan som arbetsgivaren var skyldig dem.
- Det är mycket pengar som jag går miste om, mellan 90 000 - 100 000 kronor. Men vi har fått bra hjälp av Unionen, utan dem hade vi inte fått ut något alls. Jag har inga förhoppningar på att få ut mer pengar från konkursboet, det finns inget kvar av värde, säger den anställde.
- Det är surt att det ska kunna gå till på det här sättet och vi trivdes väldigt bra. Men man får helt enkelt gå vidare.

Enligt konkursförvaltaren Mats Aronson är tillgångarna i konkursboet mycket begränsade.
- I dag ser det ut som om de inte ens kommer att räcka till att betala för konkursförfarandet. Det innebär att de anställda som nått lönegarantitaket inte kan räkna med några utbetalningar från konkursboet.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.