Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Callcenteranställda ska få bättre löneutveckling

Många gånger har de årliga löneökningarna för anställda på callcenter bara betytt att de fått lönen höjd till avtalets nya lägstlön. Det vill Unionen råda bot på med den nya avtalskonstruktionen.
Niklas Hallstedt Publicerad 5 november 2013, kl 14:20

De garanterade löneökningarna för var och en av de anställda har spelat ut sin roll, i alla fall för de som jobbar på callcenter, anser Unionen. I det nytecknade avtalet som omfattar cirka 5 000 anställda på callcenter och marknadsundersökningsföretag är individgarantin borta från och med nästa år.

- Inför förhandlingarna bjöd vi in alla förtroendevalda från samtliga klubbar. De gjorde den bedömningen att det var viktigare att få till en förstärkt löneprocess och få igång lönearbetet än att ha en siffersatt individgaranti som sällan faller ut, säger Annika Flaten, avtalsansvarig för callcenteravtalet på Unionen.

- Många som jobbar på callcenter ligger på lägstlönen. Den höjning de har fått varje år har motsvarat höjningen av lägstlönen som varit större än individgarantin.

I det nya avtalet står det nu tydligt att ingångslön per automatik är avtalets lägsta lön. Dessutom är individgarantin från och med november 2014 ersatt av en åtgärdsgaranti för anställda som inte får någon eller en låg löneökning. Genom exempelvis kompetensutveckling ska den som fått en dålig löneutveckling öka sina möjligheter framöver.

- Man ska veta varför man har den lön man har och hur man kan påverka den. Det är bara enstaka individer som ska få en åtgärdsplan för att de har en ringa eller låg löneutveckling.

Det nya avtalet innebär också en ökad tydlighet och skarpare krav på de lönesättande cheferna på callcenterföretagen.

- Nu finns "ska-skrivningar" kring lönesamtal, utvecklingssamtal och målsamtal. Det är något helt nytt, säger Annika Flaten.

- Det går inte längre att ge alla lika, nu ska du ha en löneökning som är satt utifrån prestation, erfarenhet och kompetens. Det kommer att kräva ett ansvar, engagemang och arbete med lönerna på ett helt annat sätt än tidigare.  

Avtalet är treårigt och gäller från den 1 november. I övrigt är det i nivå med de tidigare träffade avtalen. Den totala löneökning över tre år är 6,8 procent. Dessutom innehåller avtalet en extra föräldramånad och höjda lägstlöner. Vad gäller delpensionen ska en arbetsgrupp ta i itu med frågan.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.