Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Chefens förväntningar ger kortare semester

Chefens förväntningar eller dåligt samvete för att någon annan tvingas utföra ditt jobb förhindrar var fjärde tjänsteman från att ta ut så lång semester som man önskar. Det visar en undersökning som Kollega låtit göra.
Anita Täpp, Linda Svensson Publicerad 11 juni 2012, kl 13:00

7 av 10 tjänstemän kommer att ta mellan tre och fyra veckors semester i sommar. Men många skulle vilja vara lediga längre. Det är inte i första hand brist på antal semesterdagar som förhindrar dem. 35 procent av de svarande i Kollegas undersökning uppger att det snarare är arbetsgivarens förväntningar som får dem att hålla igen på semesteruttaget. Nästan 30 procent uppger att en längre semester skulle drabba kollegorna.

- Jag tror att det till stor del beror på att vi har fått allt mer individualiserade arbetsuppgifter. Det är svårt att lägga över jobb på kollegor, och det ökar arbetsbelastningen. Många känner också stort ansvar för sina arbetsuppgifter. Tidigare undersökningar visar att det finns en hög lojalitet gentemot arbetsgivaren hos våra medlemmar. Man känner också stort ansvar gentemot kunder och kollegor, säger Unionens arbetstidsexpert Daniel Gullstrand.

Nettoeffekten av en tre veckor lång semester riskerar att inte bli som önskat. Var tredje uppger att det tar ungefär en vecka innan lugnet har infunnit sig, så i praktiken blir den faktiska vilan inte lika lång som semestern.

Det finns tecken på att arbetsklimatet har blivit hårdare. Nästan 30 procent av de svarande uppger att de har svårare att koppla av i dag, jämfört med för ett par år sedan.

- Det är svårt att säga om det har blivit tuffare. Det är väldigt konjunkturberoende. Det är klart att tillgängligheten i form av smartphones och möjligheten att jobba hemifrån är stressande. Förutsättningarna att stressa upp sig är högre i dag än tidigare, säger Daniel Gullstrand.

En undersökning som Unionen gjort visar att tre av tio tjänstemän jobbar på semestern. Många upplever att det innebär att de har mindre tid för familj och vänner. En av tio känner att det skapar konflikter med familj och vänner.

- Semesterlagen finns för att man inte ska köra slut på sig. Självklart kan man inte jobba och ha semester samtidigt. Den ständiga tillgängligheten kan ge kortsiktiga vinster, men också stora långsiktiga kostnader och konsekvenser för individen, företaget och samhället, säger Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande i en kommentar till undersökningen.

Arbetssökande kan ha än svårare att släppa vardagen i semestertider. 55 procent av de arbetssökande i Kollegas enkät uppger att de inte kommer att kunna koppla av i sommar.

Fotnot: Kollegas undersökning är gjord av Novus. Totalt har 1 306 personer besvarat enkäten.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.