Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Dubbelt så många köper hjälp till hemmet

Sedan skattereduktionen för hushållsnära tjänster infördes 1 juli 2007, har intresset för hemservice ökat. Antalet köpare har på ett år fördubblats.
Baland Reza Publicerad 9 februari 2009, kl 13:25

Trots den rådande lågkonjunkturen fortsätter privatpersoner och företag att köpa hushållsnära tjänster. Enligt en undersökning från december som gjorts på uppdrag av Almega, är en av fyra intresserade av att köpa hushållsnära tjänster.

 De tillfrågande skulle trots krisen inte spara in på köp av hushållsnära tjänster i samma utsträckning som köp av resor och nöjen. Undersökningen visar även att nio av tio nyanställda inom hemservicebranschen kommer från arbetslöshet.

I december 2007 hade 2,7 procent av Sveriges hushåll köpt hushållsnära tjänster, ett år senare hade den siffran ökat till 5.5 procent. På ett år har köpargruppen ökat med över 100 procent.

Nästan samtliga företag i undersökningen svarade att de erbjuder sina tjänster direkt till privatpersoner. 40 procent jobbade även gentemot företag och 17 procent jobbar mot kommuner. Undersökningen visar att städning är den tjänst som köps mest. Tvätt och strykning är också populära.

Skattereduktionen har fått kritik för att staten kan komma förlora på tjänsterna. Enligt regeringens egen undersökning krävs det cirka 10 000 heltidsanställda för att det hela ska gå runt. Idag finns det 6100 heltidsanställda som enligt undersökningen jobbar med hushållsnära tjänster. Peter Rosin från Demoskop menar dock är det en försiktigt räknad siffra.

- Det kan vara betydligt fler heltidsanställda än så. Vi kan redan ha nått 10 000 anställda.

Det nya ROT-avdraget som införs första juli i år, innebär att 50 procent av kostnaden kommer att subventioneras när ett hushåll exempelvis anlitar en hantverkare. Idag har man rätt att subventionera 50 000 kronor per person och hushåll. Almega vill höja det beloppet till 100 000 kronor per person och hushåll.

 - Om ett hushåll ska renovera sitt badrum kommer det inte finnas kvar så mycket att subventionera till andra tjänster, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef för Almega.

Almega vill också att skatteverket informerar samhället om hur ROT-avdraget fungerar, eftersom det är många idag som inte vet hur det fungerar.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.