Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Dyster prognos för arbetslösa

Jobben blir fler men arbetslösheten består. De grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden har ökat och fortsätter att öka även nästa år. Det visar Arbetsförmedlingen prognos för 2013 och 2014.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 11 juni 2013, kl 13:18

Arbetslösheten har ökat från 8 procent förra året till 8,5 procent 2013. Nästa år kommer den att sjunka något, men bara marginellt. Arbetsförmedlingens undersökning visar att arbetsgivarna är försiktigt positiva inför framtiden. De räknar med en ökad efterfrågan på varor och tjänster och tror att de kan komma att rekrytera ny personal. Däremot kommer de grupper som redan har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, ha det även i fortsättningen. Antalet jobb med höga kvalifikationskrav ökar, medan yrken utan krav på akademisk bakgrund minskar.

- De grupper som har svårast att få jobb, det vill säga utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning och äldre med endast förgymnasial utbildning får det tufft framöver. I april utgjorde de 246 000 av samanlagt 401 000 inskrivna på arbetsförmedlingen. Och antalet beräknas öka, säger Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

I dag har Arbetsförmedlingen överenskommelser med 20 000 företag, bland annat LKAB, ABB, Volvo och Ica, som erbjuder platser till personer som annars har svårt att få jobb. Men behövs mer.

- Är man borta från arbetslivet i två, tre år så tar det ungefär lika lång tid att komma tillbaka, säger Angeles Bermudez-Svanqvist, generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

- Vi behöver stärka utrikesföddas position på arbetsmarknaden. I dag finns det många utrikesfödda med bra utbildning som saknar jobb. Vi måste samverka mer med andra aktörer, kommuner, landsting, utbildningsväsendet och näringslivet. Därtill blir arbetsförmedlaren allt mer viktig, vilket kräver mer personalresurser hos oss.



Fakta

Prognosen bygger bland annat på intervjuer som Arbetsförmedlingen gjort med närmare 12 000 privata arbetsgivare samt verksamheter i statliga kommuner och landsting.  

Statistiken grundar sig på SCB:s definition av den öppna arbetslösheten, men har en snävare åldersgrupp om 16-64 år till skillnad från SCB som har 15-74 år.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.