Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

EU-förslag hotar svenska modellen

Makten över de svenska lönerna riskerar att hamna hos EU. Ett nytt förslag från EU-kommissionen hotar den svenska förhandlingstraditionen. Facken är kritiska och kräver att regeringen tar avstånd från förslaget.
Kim Engstrand Lund Publicerad 17 mars 2011, kl 11:27

Efter den ekonomiska krisen har EU-kommissionen presenterat ett antal åtgärder för att kunna styra upp och granska medlemsländernas ekonomi. Det nya förslaget betyder att EU kommer att ha inflytande över ländernas lönebildning, något som oroar facket.

- Jag är jätteorolig. Staten ska inte lägga sig i löneutvecklingen på en fri arbetsmarknad, det är ett hot mot avtalsrätten och ett dödligt hot mot den svenska förhandlingsmodellen. Genomförs förslaget legitimeras staterna att ge sig in på lönebildningen, det är fullständigt oacceptabelt, säger Sture Nordh, ordförande i TCO.

Kommissionens förslag innebär att löneökningar i den offentliga sektorn ska användas för att hålla tillbaka lönerna i den privata sektorn, menar Sture Nordh.

LO, TCO och Saco anser att förslaget betyder att EU skulle kunna kräva att medlemsländerna reglerar alltför höga löneavtal. Lägre löner skulle kunna användas som medel för starkare konkurrenskraft i Europa, menar man.

- Vad har EU i syltburken att göra? Självklart är det oacceptabelt att lägga sig i på vilken nivå medlemsländerna ska förhandla, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Enligt EU:s grundlag är det inte tillåtet att styra över löneförhållanden i enskilda medlemsländer. Finansminister Anders Borg har tagit avstånd från en sådan modell men facket förväntar sig mer än så när EU-toppmötet går av stapeln i Bryssel nästa vecka.

- Jag förväntar mig att regeringen ska ge oss rätt i kritiken och att de gör sitt yttersta för att dessa formuleringar i förslaget ändras. Allt som handlar om att staterna ska lägga sig i löneförhandlingar ska bort. Det är ett brott mot de fackliga rättigheterna, säger Sture Nordh.

Går förslaget ändå igenom kan det få tydliga konsekvenser för de svenska löntagarna, menar Sture Nordh.

- Inflytandet över din egen lön kommer att minska avsevärt. Politiken kan blanda sig i din lön och om det blir en ekonomisk kris riskerar lönerna att sänkas direkt. Det uppstår oro på arbetsmarknaden helt enkelt.

Kommissionens initiativ grundar sig i ett behov av att få kontroll över den europeiska ekonomin, något måste göras. Men en stabilisering får inte gå till på ett sätt som skadar den svenska avtalsmodellen menar ordförandena i LO, Saco och TCO.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.