Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Flygregler går igenom - trots kritik

I går röstade EU-parlamentet för att inte stoppa förslaget om nya flygtider som förra veckan förkastades av Transportutskottet. I sista stund drog transportarbetarfederationen ETF tillbaka sitt motstånd mot förslaget - som ändå kommer att innebära vissa förbättringar för till exempel Ryanairs anställda.
Johanna Rovira Publicerad 10 oktober 2013, kl 12:42

ETF hade tillsammans med andra grupper motionerat om att avvisa förslaget, som de ansåg var ett hot mot flygsäkerheten och arbetsmiljön för de anställda.  Motionen fick gehör hos Transportutskottet, men EU-parlamentet, som brukar följa utskottens rekommendationer, körde igår över utskottet och sade nej till motionen med 387 röster mot 218. Vilket alltså betyder att förslaget om nya flygtider går igenom - men inte i sin ursprungliga form.

-  Vi har suttit i diskussioner om lösningar med kommissionen och lyckades få igenom tre förbättrade skrivningar, så vi drog tillbaka vårt motstånd, säger Michael Collins, Unionenansvarig för civilflyget och vice ordförande i ETF:s flygsektion.

De tre skrivningarna gäller hur medlemsländerna ska tillämpa regelverket när det finns strängare regler i det egna landet och hur "standbyer" i samband med aktiv tjänstgöring ska regleras. ETF fick också in en tilläggsföreskrift om nattflygningar längre än tio timmar.

- Att vi drog tillbaka vårt motstånd betyder inte att vi säger ja till försämringar, säger Michael Collins.

Svensk Pilotförenings ordförande Gunnar Mandahl är besviken över parlamentets beslut och säger till TT att det inte kommer att bli bättre. Men Michael Collins ser förslaget som en seger för ETF och som ett bevis på att det faktiskt går att påverka lagstiftningen.

-  Jag är nöjd - visserligen fick vi inte igenom exakt allt vi ville, men det får man aldrig, man måste vara lite realistisk. För Europa i stort är det nu ett bra förslag, bättre än det ursprungliga. Nu har man täppt till några luckor och eftersom regelverket gäller samtliga europeiska bolag hoppas vi på att Ryanair nu måste anpassa sig, säger Michael Collins.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.