Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Forskare skyller ungdomars arbetslöshet på las

Enligt statistik från Eurostat har Sverige den fjärde högsta ungdomsarbetslösheten i EU.
Per Skedinger, forskare på Institutet för näringslivsforskning, anser att starkt anställningsskydd och höga minimilöner bidrar till den höga ungdomsarbetslösheten.
Anna Sjögren Publicerad 19 februari 2010, kl 10:51

Bara Spanien, Irland och Ungern placerade sig högre på Eurostats lista över ungdomsarbetslöshet. I december 2009 låg den svenska ungdomsarbetslösheten på 26,9 procent. Finland, med 23,5 procent ligger på åttonde plats, och Danmark hamnar på artonde plats, med 12,7 procent.

Per Skedinger förklarar att det är svårt att jämföra arbetslöshetsstatistik internationellt eftersom begreppet arbetslöshet definieras något olika. Även om Sverige 2005 harmoniserade sin definition av arbetslöshet i förhållande till andra länder finns det fortfarande vissa skillnader. Men han anser att det går att jämföra Sverige med Norge och Danmark.

- En trolig förklaring till att Sverige har högre ungdomsarbetslöshet är att våra minimilöner har ökat stadigt de senaste tio åren och att vi har ett starkt anställningsskydd. Norge och Danmark har också höga minimilöner, men i Danmark har man svagare anställningsskydd än både Sverige och Norge.

TCO ifrågasätter forskning

Enligt Per Skedinger tyder forskning på att ett starkt anställningsskydd får negativa konsekvenser för ungdomars chanser på arbetsmarknaden. Han är medveten om att det är en omdiskuterad fråga huruvida lagen bidrar till att öka ungdomsarbetslösheten, men att de studier som gjorts enskilt på Sverige indikerar att den gör det.

- Det finns både internationell och svensk forskning som pekar på att ett starkt anställningsskydd gör att arbetsgivare anställer färre ur marginalgrupper, som ungdomar tillhör. Exakt hur mycket den påverkar är däremot svårt att säga.

TCO håller inte med om att las påverkar ungdomsarbetslösheten. I rapporten "LAS och ungdomsarbetslösheten" ifrågasätter organisationen de studier som Per Skedinger hänvisar till och menar, liksom han, att det är svårt att jämföra olika länder.

TCO menar också att det är för många faktorer som påverkar arbetslösheten för att det ska vara möjligt att studera en av dem och dess effekt isolerat, samt att de svenska studier som gjorts inte ger ett starkt stöd för tesen att lagen hindrar ungdomars chanser på arbetsmarknaden.

- TCO har inte koll på forskningen. I forskningen kontrollerar man andra faktorer som påverkar arbetslösheten och flera nya studier visar att anställningsskyddet missgynnar ungdomar.

Ungdomar är sårbara

Per Skedinger och TCO är dock överens om att ungdomar är speciellt sårbara på arbetsmarknaden.

- Ungdomar är extra utsatta under lågkonjunktur. De har ofta tidsbegränsade anställningar och sägs upp snabbare. Men när konjunkturen gå uppåt igen minskar arbetslösheten snabbare bland ungdomar, säger Per Skedinger.

Han tror att svenska företag skulle våga anställa fler om minimilönerna inte vore så höga. Sverige har bland det högsta minimilönerna i världen och de ökade under 00-talet. Det gjorde också ungdomsarbetslösheten.

- Hade de gått i motsatt riktning hade minimilönerna varit en mindre trolig förklaring till ökningen av ungdomars arbetslöshet. Facken bör vara försiktiga med att driva upp minimilönerna i avtalsrörelsen eftersom de ökar svårigheterna för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.

Utbildning inte lösningen

Utbildning, både för grundläggande behörighet och på eftergymnasial nivå, spelar en viktig roll i att sänka ungdomsarbetslösheten, menar TCO. Även om Per Skedinger anser att fler utbildningsplatser motverkar lågkonjukturen och att det är bra att utbilda för bristyrken ser han det inte som lösningen på ungdomsarbetslösheten.

- En högutbildad individ har större chans att få jobb än en lågutbildad. Men en generellt högre utbildningsnivå leder inte säkert till att fler får jobb, bland annat eftersom lönenivåerna då också blir högre. Utbildning är bra för tillväxten och ska vara tillgänglig för alla men jag ifrågasätter det som en universallösning på ungdomsarbetslösheten.

Kan man inte tänka sig att arbetsgivare tar ett samhällsansvar och vågar satsa på ungdomar?

-Jag tror att företag tjänar samhället bäst om de får förutsättningar och går bra, då anställer de också fler ungdomar.

  

Fakta

Ungdomsarbetslöshet

Enligt Eurostat ligger Sverige på en fjärdeplats i EU, av 21 länder som lämnat in statistik. Arbetslösheten bland ungdomar låg på 26,9 procent i december 2009.

Definitionen av arbetslöshet ändrades 2005 för att få en gemensam internationell definition. Den nya definitionen innebär för Sveriges del att fler människor definieras som arbetslösa än tidigare.

Till gruppen arbetslösa ungdomar räknas numer:

  • Ungdomar mellan 15 och 24 år.
  • Ungdomar som studerar heltid men söker jobb, extra eller på heltid.

Unga män och kvinnor är arbetslösa i samma utsträckning.

Invandrare är något överrepresenterade

Mer än hälften av de arbetslösa ungdomarna definierade sig själva som i huvudsak studerande enligt SCB:s statistik från 2008.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.