Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

General Motors kan stämmas för avtalsbrott

GM Europas fackliga företagsråd överväger nu att låta jurister pröva om ledningen gjort sig skyldigt till avtalsbrott.
Publicerad 27 juni 2006, kl 12:00
- Jag vet det diskuteras och på måndag, då vi ska ner till Bryssel för att träffa företagsrådet och delar av IG Metall, kommer det förmodligen upp på bordet, säger Lars R Johansson, Sifklubbens ordförande på Saab Automobile i Trollhättan.
Enligt ett EU-direktiv ska de europiska företagsråden (EWC) ges rätt till information och konsultation, i det EWC-avtal som tecknas med arbetsgivarna.
Om GM Europas ovilja till dialog med facken är ett avtalsbrott avgörs av hur EWC-avtalet är skrivet och den bedömning en domstol i det land där arbetsgivaren har sitt juridiska säte gör.
- Följden kan bli böter plus att man får göra det man inte gjort i fortsättningen, som att informera inför en planerad nedläggning, säger Tore Sellgren, Sifombudsman med ansvar för Europafrågor.
Finns någon fastslagen tidsfrist innan arbetsgivaren kan anses ha brutit mot sin informationsplikt enligt avtalet?
- Jag vet inte hur lagstiftningen i det land där det här kan komma att prövas ser ut. Men problemet är ofta att parterna kan ha olika uppfattning om vad som ingår i att facket ska informeras och konsulteras, säger Tore Sellgren.
Arbetsrättsjuristen Eva-Helena Kling, tidigare Sifs chefsjurist, säger:
- Vid en bedömning om avtalsbrott är det viktigaste vad avtalet innehåller, exempelvis vilka rättigheter till information det ger. Och för att säga något om det aktuella fallet måste man granska avtalet.
Hur går det till rent praktiskt om facket vill pröva om arbetsgivaren gjort sig skyldig till avtalsbrott?
- Det är alltid företagsrådet som är bärare av den rättigheten. Eftersom saken måste avgöras i det land där arbetsgivaren har sitt juridiska säte kan ju företagsrådets representanter från det landet vara drivande och anlita jurister för en bedömning. Men det är viktigt att företagsrådet agerar gemensamt, säger Eva-Helena Kling.
Jan Åke Jonsson, vd för Saab Automobile, håller inte med facket om att GME:s ledning vägrat diskuterat de europeiska företagens framtid. Till Dagens Nyheter säger han:
- Det har funnits en dialog. Men facket har kanske inte alltid varit nöjda med den information de har fått.

ANITA TÄPP
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.