Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Gunnebo hotas av miljonskadestånd

Facken vid Gunnebo Protection i Ödeborg hotar gemensamt stämma arbetsgivaren på totalt 1,2 miljoner kronor för förhandlingsvägran.
Publicerad 24 mars 2006, kl 12:00
I höstas meddelade ledningen att man ville lägga ned produktionen av stängsel i Ödeborg, norr om Uddevalla, på grund av dålig lönsamhet.
Sedan lokala förhandlingar inletts beslöt facken, Sif, IF Metall och Ledarna, att koppla in en löntagarkonsult.
När denne senare konstaterade att företagets kalkylerade besparing inte stämmer och bad om mer material för en fortsatt granskning sa ledningen nej.
- Vi har exempelvis krävt att få ta del av underlag för en viktig kalkyl som gjorts, men företaget vägrar och säger att förhandlingarna är avslutade. De vill i stället gå vidare till central förhandling, förmodligen därför att de tror att de inte ska behöva svara på samma frågor där, säger Bo-Anders Hansson, Sifklubbens ordförande.
- Men vi anser inte att den lokala förhandlingen är avslutad förrän vi fått svar på våra frågor och fått veta varför koncernens mest lönsamma produktion läggs ned. Och vi menar att de därför gjort sig skyldiga till förhandlingsvägran.
Bo-Anders Hansson är mycket förvånad över nedläggningsbeslutet.
- I och med att jag också sitter med i AB Gunnebos styrelse så vet jag att det här är den mest lönsamma delen av hela koncernen. Men det här handlar väl om det nya syndromet bland företagsledarna, att man är mycket intresserad av att kunna producera i Kina eller Indien i stället, för att kunna göra en ännu bättre vinst.
Bo-Anders Hansson hoppas att stämningen ska leda till att den lokala förhandlingen återupptas.
- Vi vill få en rimlig förklaring till varför man lägger ned den här lönsamma produktionen. Det är den minsta respekt man kan visa ett företag som funnits i över 108 år. Om man bara bestämt att lägga ned ska man vara karl för sin hatt och tala om det. Och inte försöka ge sken av något annat, säger Bo-Anders Hansson.
Fabriken i Ödeborg har 41 anställda, varav 12 tjänstemän.
Enligt ledningens planer ska ett lager med ett tiotal personer bli kvar.

ANITA TÄPP



Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.