Redan i budgetpropositionen som presenterades i september flaggade regeringen för att skärpa kraven på nyanlända att ta jobb som Arbetsförmedlingen kan erbjuda, det efter att såväl Arbetsförmedlingen som Statskontoret påtalat behovet. I dag gick propositionen ut till berörda remissinstanser.
"Genom lagändringen tydliggör vi jobbfokuset i integrationspolitiken. Det är rimligt att ställa tydligare krav på att nyanlända invandrare ska vara beredda att acceptera ett erbjudet arbete", säger integrationsminister Erik Ullenhag i ett pressmeddelande.
Men det är inte på förekommen anledning som kraven skärps - det finns inga siffror på hur många nyanlända invandrare som faktiskt tackat nej till erbjudna jobb, inte heller har arbetsförmedlare larmat om att så sker. På Arbetsförmedlingen är det istället jurister som sett att regelverken skiljer sig mellan arbetslösa nyanlända och andra arbetslösa, vilket man velat råda bot på.
- Vår önskan är att harmoniera regelverken. Men vi kan inte uttala oss om de föreslagna sanktionerna i regeringens förslag än. Vi kommer att lämna svar på förslaget till den 18 november, säger Mattias Wahlsten, enhetschef på Arbetsförmedlingen.
För övriga arbetssökande krävs sedan september 2013 att man lämnar in aktivitetsrapporter över vilka jobb man sökt, varje månad. Missar man att göra det får man först en varning och sedan följer fem nivåer av allt starkare sanktioner, varav först den sista innebär att man helt blir av med ersättningen.
I regeringens lagförslag finns ingen sådan gradvis sanktionsstege, utan tackar en nyanländ nej till ett lämpligt arbete förlorar han eller hon också etableringsersättningen och även övriga etableringsinsatser. I värsta fall kan man då även förlora rätten till försörjningsstöd, eller socialbidrag.
I regeringens förslag är alltså sanktionerna mot nyanlända som tackar nej till jobb betydligt hårdare än för andra arbetssökande.
Men även nyanlända arbetssökande kommer enligt förslaget att omfattas av kravet på aktivitetsrapportering, vilket i sin tur ställer krav på Arbetsförmedlingen - exempelvis språkkrav.
- Det är en av aspekterna som vi tittar på, hur vi ska kunna hantera det på bästa sätt, säger Mathias Wahlsten.
Sedan december 2010 är det Arbetsförmedlingen som samordnar etableringsinsatserna för nyanlända, vilket innebär såväl arbetsförmedling som andra etableringsinsatser. Om regeringens förslag godkänns blir det också Arbetsförmedlingen som får bedöma, från fall till fall, vad som utgör ett lämpligt arbete, och i vilka fall det är rimligt att kräva att en arbetssökande nyanländ till exempel flyttar till annan ort.
