Som Kollega tidigare berättade har TCO Development polisanmält ett försök till bedrägeri. Organisationen fick en inbjudan till en klimatkonferens i London där man ombads betala för sina hotellnätter i förväg. Susanna Frey Garpås på TCO Development fattade misstankar som visade sig vara välgrundade. Hotellet existerade inte.
Det var ett försök att lura organisationen på pengar. Det är inga stora belopp, men om många går på det kan det bli hundratusentals kronor.
Påhittade konferenser har blivit ett allt vanligare inslag i nätbedrägerierna. En sökning på Google visar att det anordnats fejkade konferenser om bland annat rasism, barnarbete, Aids/HIV och barnmisshandel - ämnen som vädjar till människors medmänsklighet.
- Det är en typ av nätbedrägeri som växer tämligen lavinartat, säger Tommy Svensson, säkerhetsansvarig på Svenskt Näringsliv.
Falska fakturor, avgifter för faxkostnader och räkningar för varor som inte beställts är också ett sätt för bedragare att lura till sig pengar. Eftersom det ofta är relativt små summor slinker det lätt igenom företags och organisationers granskning.
Dessutom verkar de gamla Nigeriabreven ha fått ett uppsving igen. I regel får då privatpersoner mail där de erbjuds en stor summa pengar mot att de lånar ut sitt kontonummer en tid.
Polisen står maktlös inför fenomenet.
- Det går inte att spåra avsändaren, säger Tommy Svensson.
Bengt Bergkvist på Finanspolisen instämmer.
- Jag tror inte att man har lyckats ställa någon till svars. Många av dem som utför brotten befinner sig i länder som inte har något vidare polisiärt samarbete med Sverige eller något annat land.
Ett annat bedrägeri som stått att läsa en hel del om de senaste åren är phishing. Ett känt exempel är när Nordeakunder per mail ombads lämna ut sina kontouppgifter för en säkerhetsuppdatering. Kunderna leddes till en webbsida som de trodde var Nordeas, men som i själva verket var konstruerad av bedragarna som lyckades kapa åt sig en hel del kontouppgifter innan Nordea kunde stoppa dem.
Fakta
Nigeriabrev kallas också Scam eller Fraud 419 efter en lagparagraf i Nigerias strafflag som infördes år 1995 för att stoppa det som idag påstås vara den tredje största affärsgrenen i Nigeria: de internationella massbedrägerierna via post och internet. Ofta är det en person som säger sig sitta på en stor summa pengar som han eller hon av olika anledningar inte kan föra ut ur landet. Den som får brevet utlovas pengar mot att han eller hon skapar ett konto och hjälper till med kostnader pengatransporten.
Phishing: nätanvändare lockas att lämna ut kontouppgifter el dyl. En annan variant är att man får e-post om att man vunnit en stor summa pengar eller något lockande erbjudande. När mottagaren klickar på bifogad länk laddar datorn ner ett dolt program som fiskar känslig information.