Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kvällsöppen rådgivning införs

Unionens medlemsrådgivning har börjat med kvällsöppet. Förhoppningen är att väntetiderna ska kortas. Sedan i måndags svarar förbundets rådgivare på frågor från klockan 8 till 20, alla vardagar.
Ola Rennstam Publicerad 3 december 2013, kl 13:43
Eddie Andersson medlemsrådgivare Unionen

Unionen direkt, förbundets medlemsrådgivning, har tidigare endast haft öppet under kontorstid. Men eftersom långt ifrån alla Unionenmedlemmar har en arbetssituation som gör det möjligt att ringa sitt fackförbund på arbetstid har det knorrats på sina håll om tillgängligheten och väntetiderna. Men nu har det blivit ändring på både öppettider och väntetider. Sedan i måndags svarar förbundets rådgivare på frågor från klockan 8 till 20, alla vardagar.

Janne Asplund, enhetschef för Medlemscenter, varför inför ni kvällsöppet?
- Vi har sett att det har funnits ett stort behov, många medlemmar har svårt att komma undan på dagtid och ringa facket. Det kan till exempel bero på att man jobbar i affär eller på ett callcenter. Därför har vi bestämt att utöka medlemmarnas möjlighet att komma i kontakt med oss, säger

Kommer väntetiderna kortas?
- Trycket ökar hela tiden. Vi märker tydligt att vi är ett förbund som växer och att medlemmarnas behov av rådgivning ökar. Eftersom vi nu har öppet 15 timmar till i veckan är vår förhoppning att det ska jämna ut trycket och öka medlemmarnas möjlighet att nå oss snabbt.

Vad händer om ingen ringer?
- Vi har bara haft öppet en dag och då det ringde hela kvällen - och då har vi inte ens gått ut med det. Vi har sådant tryck på dagarna att jag inte är orolig över att någon ska behöva sitta sysslolös på kvällen. Och om det mot förmodan skulle bli tyst i luren svarar rådgivarna på mejl.

Om det här blir en succé kommer ni ha öppet ännu senare eller även på helger i framtiden?
- Nej, det finns inga sådana tankar. Nu avvaktar vi hur detta utvecklar sig. Inledningsvis kommer kvällsstyrkan bestå av fem personer, men vi följer noga hur många som utnyttjar möjligheten för att ha den mest optimala bemanningen.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.