Principen om lika lön för lika arbete har funnits med i EU-fördragen i snart 60 år och är också inskriven i jämställdhetsdirektivet från 2006. Ändå ligger den genomsnittliga skillnaden i lön mellan kvinnor och män ännu på 16,2 procent. Omräknat till arbetsdagar innebär det att europeiska kvinnor arbetar gratis 59 dagar om året.
Mellan 2008 och 2010 minskade löneklyftan mellan könen inom EU med 1,1 procent, men sedan dess har ingen minskning kunnat påvisas.
- Löneklyftan är fortfarande stor och minskar inte. En av anledningarna till att löneklyftan minskat tidigare beror tyvärr snarare på att mäns löner sänkts, än att kvinnors höjts, säger Viviane Reding, kommissionens vice ordförande och kommissionär för rättsliga frågor, i en presskommentar.
De största löneskillnaderna mellan män och kvinnor finns i Estland, med 27,3 procent, mest jämställda löner har Slovakien, med en löneskillnad på 2,3 procent. Även Malta har liten löneskillnad mellan män och kvinnor, vilket enligt rapporten beror på att så få kvinnor alls lönearbetar på Malta.
Sverige är knappt bättre än genomsnittet, med 15,8 procent. Klyftan har inte minskat mer i Sverige än i övriga EU sedan 2008.
EU:s jämställdhetsdirektiv infördes 2006, men bara två länder har tillämpat de regler som infördes där: Frankrike och Nederländerna. Men skillnaderna är ändå stora även där, i Frankrike skiljer i dag 14,8 procent mellan kvinnors och mäns löner, och i Nederländerna hela 17,9 procent, även om minskningen där varit något större än genomsnittet.
För att komma tillrätta med de ojämställda lönerna inom EU behövs en större insyn i lönesystemen och tydligare riktmärken för lika lön. Arbetstagare som felbehandlats behöver också få bättre information om hur och när man kan få hjälp att driva sina ärenden, enligt EU-kommissionen.
Som kontrollinstans ligger det på kommissionen att driva överträdelser mot EU:s direktiv. I rapporten hotar också kommissionen med att inleda överträdelseförfaranden för de 26 länder som ännu inte tillämpat direktivet, däribland Sverige.
Fakta
Vad kan Sverige göra?
Mikael Gustavsson (V) är ordförande i EU-parlamentets jämställdhetsutskott. Han ser tre åtgärder som Sverige skulle kunna införa genast:
- Ge Medlingsinstitutet mer makt att tillsammans med parterna förändra den strukturella lönediskrimineringen.
- Inför en mer delad föräldraförsäkring.
- Se till att heltid blir norm på arbetsmarknaden.
(Källa: Arbetet.)
