Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lag leder till över- etablering av jobbcoacher

Lagen om valfrihetssystem, lov, har skapat en kraftig överetablering av jobbcoacher och etableringslotsar. Det skriver Arbetsförmedlingen i en rapport till regeringen.
- Det stora antalet företag gör det svårare att följa upp hur det går för våra deltagare och kostnaderna för uppföljningen och administration blir höga, säger Yvonne Thorsén, handläggare på Arbetsförmedlingen.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 4 september 2013, kl 12:57
Arbetsförmedlingen upphandlar jobbcoachföretag inom lagen om valfrihetssystem, och i den lagen finns ingen möjlighet att begränsa antalet leverantörer. I dag innebär det att cirka 3 500 kontor erbjuder tjänsten åt 3 000 arbetslösa.

- Förutom jobbcoachning har vi också etableringslotsar på cirka 1 600 kontor. Lotsarna riktar sig till nyanlända invandrare som ofta befinner sig i en utsatt situation. Det ställer höga krav på etablerinsglotsen och på vår uppföljning av företagen. Det är väldigt få deltagare per lotsföretag, vilket blir mycket kostsamt dels att följa upp hur det går för deltagarna men också rent administrativt, säger Yvonne Thorsén

 I dag sker granskningen av jobbcoacher och lotsar mest via arbetsförmedlarna. Man har också ett uppstartsmöte med leverantören där man går igenom vad tjänsten innebär och vad som står i avtalet.

- Är det något som inte stämmer så fyller arbetsförmedlaren i ett klagomål och sen hanterar vi det centralt. Vi har också personer regionalt runt om i landet som för diskussioner med coacherna. De fel som uppstår beror oftast på missförstånd eller bristande kunskaper om vad avtalen innebär.

Hur många leverantörer vore rimligt?
- Det är svårt att säga men tittar man på Australien till exempel som har en helt privatiserad arbetsförmedling, så jobbar de med ungefär 100 leverantörer. Har man många leverantörer kan kostnaderna för uppföljning bli höga för skattebetalarna.

Arbetsförmedlingen fortsätter dialogen med arbetsmarknadsdepartementet. I dag pågår en översyn av upphandlingsreglerna, något som myndigheten välkomnar.

- Upphandlingsutredningen har lämnat ett förslag, att man ska kunna upphandla ett antal leverantörer per ort, enligt lagen om offentlig upphandling. Och utifrån fem eller tio stycken, ska deltagarna sedan välja vilken som passar bäst. Vi ser positivt på valfriheten i sig, det bidrar till att öka kvaliteten hos coacherna, men med den överetablering som finns i dag är det svårt att hålla kolla på alla, säger Yvonne Thorsén.
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.