Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lögner vanliga i jobbansökan

Var femte svensk ljuger när de söker arbete. Det handlar ofta om lönen på tidigare jobb och männen ljuger oftare än kvinnorna.
Göran Jacobsson Publicerad 3 april 2008, kl 10:15

Jonas ErikssonJonas Eriksson, studerandeombudsman på Unionens regionkontor i Stockholm, berättar att han ofta får frågor om det kan vara lämpligt att töja på sanningen för jobbsökande.
- Det finns ingen anledning att ljuga. Utbildning och tidigare yrkeserfarenhet är lätt för en arbetsgivare att kontrollera, säger han.

Sen är det ju skillnad på lögn och lögn. Att i sitt cv kalla grundskolestudier i tyska för grundläggande kunskaper i språket kanske inte är avgörande för jobbet.

Jonas Eriksson känner inte till arbetsgivare som ljuger. Däremot förekommer det att den muntliga lönelöftet kanske inte stämmer när anställningskontraktet ska skrivas. I bemanningsföretag kan det hända att företaget bokar ut en anställt till jobb som kanske inte var precis det som den anställde väntat sig.

Dessutom tycker han att jobbannonser många gånger är rena önskelistorna. Ofta kan de vara utformad med krav på viss kompetens och önskemål om annan.
- Det är sällan som arbetsgivare hittar någon kandidat som svarar mot alla förväntningar, säger Jonas Eriksson.

Det är rekryterings- och bemanningsföretaget Kelly Service som undersökt i vilken omfattning arbetssökanden ljuger. I undersökningen har 115 000 personer i 33 länder tillfrågats och 1 000 av dem finns i Sverige.

Enligt undersökningen har 17 procent av svenskarna ljugit i sitt cv eller under en anställningsintervju. Tyskar ljuger i ungefär samma omfattning medan ryssar är mer vårdslös med sanningen. Runt 30 procent av dem har ljugit när det sökt arbete.

I USA och Storbritannien ljuger de som söker arbete i betydligt mindre omfattning enligt undersökningen. Kanske de ljuger när de svarar på frågor om sitt jobbsökande istället.

En dryg femtedel av svenskarna berättar att de har dåligt självförtroende inför jobbintervjuer. Mexikaner och indier har bäst självförtroende. 90 procent av dem är nöjda med sina insatser vid anställningsintervjuerna.

Samma undersökning visar att sju av tio svenskar kan tänka sig att flytta till en annan stad för att få rätt jobb. Drygt hälften är beredda att flytta utomlands för jobb.

Mest villiga att flytta till arbete är polacker och irländare. 70 procent av polackerna har flyttat utomlands för att arbeta och 90 procent är villiga att göra det.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.