Under de tre sista månaderna förra året var det turbulent på arbetsmarknaden. Massor med företag varslade, men hundratals arbetsgivare missade att lämna varsel till arbetsförmedlingen i tid - något företagen är skyldiga att göra enligt lag så att myndigheterna ska få möjlighet att hinna vidta arbetsmarknadsåtgärder för de uppsagda.

Det råder en spridd missuppfattning att arbetsgivaren inte kan säga upp om de inte varslat i tid, men så är det inte. Det som händer om arbetsgivaren slarvat är att arbetsförmedlingen kan vända sig till domstol och kräva företagen på varselavgift på mellan 100 och 500 kronor per arbetstagare och missad varselvecka, men det är inte heller säkert att det går så långt.

- Ett antal arbetsgivare åberopar att det funnits omständigheter de inte kunnat förutse enligt fjärde paragrafen i främjandelagen, säger Tiina Larsson, handläggare på arbetsförmedlingen.

Hon begär in förklaringar från företag som missat att varsla eller varslat för sent och kollar tillsammans med sin chef om det finns förmildrande omständigheter, som till exempel brand eller annan force majeure. Kommer de fram till att arbetsgivaren varit grovt oaktsam skickas ärendet vidare till förmedlingens jurister som bedömer om man ska väcka talan i domstol eller ej. Men så långt har man ännu inte kommit med höstens varselfuskare.

Det finns också lagliga sätt för arbetsgivarna att komma runt varseltvånget. Enligt främjandelagen behöver man bara varsla om uppsägningarna berör minst fem anställda i samma län- eller minst 20 under en 90-dagarsperiod. En arbetsgivare kan alltså säga upp uppemot 19 personer i flera omgångar, och slippa varsla helt lagligt.

- Det är klart att det finns arbetsgivare som bara varslar fyra personer åt gången. Och det finns nog arbetsgivare därute som brutit mot främjandelagen som vi inte känner till, säger Tiina Larsson.