Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Massiv kritik mot regeringen

Både fack och arbetsgivare går till hårt angrepp mot regeringens planer på att ingen ska kunna få mer än 75 procent i sjukpenning efter ett års sjukskrivning.
Admin Admin Publicerad 13 december 2007, kl 12:00
- En regering och riksdag behöver inte ha något att göra med avtal som är frivilligt ingångna. Avtalsrätt är en grundläggande demokratisk rättighet, sa TCO:s ordförande Sture Nordh när organisationen ordnade en hearing om regeringens planer.
Förverkligas planerna kommer det bland annat innebära att ersättningen från sjukpenning och kollektivavtalade försäkringar jämkas samman. Mycket tyder på att även privata sjukförsäkringar kommer att omfattas.
På plats på TCO fanns företrädare från fack, arbetsgivare, försäkringsbolag, Försäkringskassan och Konsumenternas försäkringsbyrå. Även Socialdepartementet hade fått en inbjudan, men tackat nej.
Sofia Bergström från Svenskt Näringsliv poängterade att man från arbetsgivarsidan stödjer regeringens arbetslinje, men att man ändå ansåg att samordningsregeln var att gå för långt.
- Det krävs väldigt starka skäl för att man ska göra något sådant. Att begränsa individens möjlighet att välja ett extra skydd är att gå för långt.
Även Sifs, och snart Unionens, förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt gick till attack.
- Regeringens och lagstiftarens klåfingrighet innebär att tilltron till den svenska modellen får en spark i baken.
Det här går inte ihop med att regeringen samtidigt uttalar stöd för just denna svenska modell, menade Ramstedt.
Ulf Edström från LO, som även sitter i den internationella arbetsorganisationen ILO:s styrelse, ansåg att rättsläget är solklart. Skulle Sverige anmälas till ILO skulle utgången vara given.
- Det är ett oacceptabelt ingrepp i den fria förhandlingsrätten. Med mycket stor sannolikhet skulle Sverige fällas.
Och skulle planerna genomföras, då är en anmälan till ILO vad regeringen kan räkna med, försäkrade Sture Nordh.
- Regeringen blir väl inte inlåst för det, men det är oerhört allvarligt att hamna i den grupp som bryter mot grundläggande rättigheter.

NIKLAS HALLSTEDT
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.