Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ny metod ger bättre jobbchans vid ohälsa

Med hjälp av en ny metod ökar chanserna för tjänstemän med olika fysiska, psykiska och sociala hinder att få nytt jobb. Dessutom får de oftare högre lön än tidigare jämfört med andra uppsagda i samma sits, visar en studie av ett TRR-projekt.
Niklas Hallstedt Publicerad 20 september 2013, kl 13:10

Mellan fem och tio procent av de uppsagda tjänstemän som söker stöd hos TRR har fysiska, psykiska eller sociala besvär som gör det svårare att få nytt jobb. Det kan exempelvis handla om allt från ledbesvär till depressioner och missbruk.

Redan tidigare har TRR en metod för att stötta uppsagda. För att anpassa den till personer med ohälsa lades det till ytterligare delar, bland annat handlar det om att hitta personens styrkor, men också olika former av extra stöd. En del är en så kallad "möjliggörare" som hjälper den arbetssökande att ta steget över tröskeln. Det kan exempelvis röra sig om hjälpmedel som inte bekostas av Arbetsförmedlingen eller handledarersättning vid introduktion.

Våren 2011 inleddes projektet genom att en grupp som fick del av den utvecklade metoden sattes ihop. Dess resultat jämfördes senare med resultaten för en grupp uppsagda tjänstemän som uppgett att de led av ohälsa och fick stöd på vanligt sätt.

Det visade sig att den utvecklade metoden gav de uppsagda bättre odds. I augusti 2012 var det visserligen en lika stor andel, 32 procent, av de båda grupperna som gått vidare till nytt jobb eller avslutat sin tid hos TRR. Men av dem som tillhörde projektgruppen hade 79 procent av dessa nytt jobb, i jämförelsegruppen bara 42 procent. I stället var en betydligt större andel av dem som lämnat TRR från jämförelsegruppen sjukskrivna.

Bland dem som fått nytt jobb har en större andel av dem i projektgruppen, 31 procent, fått högre lön än tidigare. I jämförelsegruppen gällde samma sak 22 procent.

När projektet avslutades hade 42 procent av samtliga i projektgruppen fått nytt jobb eller startat företag.

- Analysen visar att med rätt frågor, rätt stöd och mer rådgivartid blir resultatet för denna grupp mycket bra. Det går att komma tillbaka, säger Calle Leinar, vd för TRR, i ett pressmeddelande.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.