Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nystart för bossnappning

Inlåsningseffekten har en helt annan innebörd i Frankrike. Där låses omedgörliga och sparnitiska chefer helt enkelt in av de anställda. I måndags var det dags för ett nytt fall av fenomenet "bossnapping".
Johanna Rovira Publicerad 7 januari 2014, kl 13:57

Två chefer spärrades i måndags in på ett mötesrum av anställda på Goodyear-fabriken i norra Frankrike. Fabriken har inte haft några goda år på länge och förhandlingarna om hur krisen ska lösas har pågått mellan fack och arbetsgivare under en lång tid. Om fabriken lägger ner, som cheferna planerar, kommer hundratals förlora jobben, enligt TT.

Det var dock flera år sedan en epidemi av chefsinlåsningar svepte över Frankrike och dess grannländer och "bossnapping" blev ett vedertaget begrepp. Anställda på Sony, 3M, Hewlett-Packard såväl som Villeroy och Boschs har hållit chefer gisslan i protest mot förestående nedläggningar och uppsägningar.

Även svenska chefer har suttit fängslade - 2010 blev fyra chefer för ståltillverkaren Åkers inlåsta i ett konferensrum i Frankrike efter att ha gått ut och varslat om nedläggning av en fabrik. Bossnappningen varade i 36 timmar och inbegrep sömntortyr. Så fort någon av cheferna somnade väcktes de av de anställda. De anställda slapp dock repressalier för sitt tilltag.

- Vi gjorde bedömningen att det bästa var att inte driva saken vidare, sade Bengt Nilsson, som var koncernchef vid bossnappningen, till helahälsingland.se.

Det vanliga scenariot är att de anställda faktiskt slipper efterräkningar för bossnappning.

- Företagen resonerar väl som när svenska företag blundar för vilda strejker här i Sverige - det blir bara värre om man väcker åtal, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

De franska företagen vidtar dock andra åtgärder för att skydda sig mot bossnappning. De skickar sina chefer på gisslankurser. Där får cheferna lära sig hur de ska hantera sina bossnappare och sin situation för att slippa bestående trauman.

Det har också lanserats speciella överlevnadskit för potentiella bossnappningsoffer. Kitet innehåller såväl en mobiltelefon med förprogrammerade nummer till familj, polis och terapeut som en uppsättning fräscha kläder.

Fakta

Tre råd till bossnappade chefer:

1. Se till att ha en extra necessär på jobbet med tandborste och annat.

2. Förhandla inte så länge du är gisslan, då är du i underläge.

3. Ta det inte personligt.

(från en radiointervju med en av kursledarna - lyssna på intervjun här.)

Läs mer om bossnappning på Wikipedia.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.