Det är bara tjugo mil mellan Sverige och den litauiska kusten. Ändå är avståndet enormt.
RFSL:s utbildningssamordnare Karol Vieker gläds åt att det i Sverige hänt mycket i arbetslivet de senaste fem tio åren.
- Det är väldigt positivt att facket i Sverige, i alla fall på papperet, förstår att HBT-frågorna är fackliga frågor, säger hon.

I Sverige kan Karol utfärda HBT-certifiering för myndigheter, vårdgivare, företag och organisationer.
I Litauen möts hon av hatiska motdemonstranter, kravallstaket och politiker som gör allt för att stoppa den första Pridedemonstrationen i landet.

Karol Vieker är vice ordförande i Unionenklubben för de drygt 30 anställda på förbundskansliet, RFSL Stockholm och RFSL Ungdom. Både hon och klubbordförande Lars Jonsson är på plats i Litauen.

Karol har deltagit i två EU-projekt här. Det senaste, Partnership for Equal Rights, avslutades med en konferens dagen före paraden.

- Jag förväntar mig en helt annan upplevelse än på Stockholm Pride där alla jublar och firar, säger Karol Vieker när hon sitter på hotellet där konferensen har hållits.

Hon får rätt. Deltagarna får inte själva gå till det inhägnade grönområde där paraden ska hållas, de måste bussas dit av säkerhetsskäl.

På platsen bevakas de cirka 500 deltagarna av 800 poliser, många med kravallutrustning.

På andra sidan floden har nyfikna samlats för att se på. Vid kravallstaketen står uppretade motdemonstranter. Där finns högerextremister med armbindlar, våldsverkare i luvtröjor, arga äldre män och de mest framträdande homohatarna i det litauiska parlamentet.

Men polisen sköter bevakningen som den ska, medan tåget sakta rör sig den femhundra meter korta marschvägen.

Ett tiotal motdemonstranter grips, bland annat två parlamentsledamöter som tar sig över kravallstängslet för att ge sig på arrangörerna.

Intill Karol Vieker går Stockholms oppositionsborgarråd, Yvonne Ruwaida (mp). Hon är upprörd över att Litauen nästan lyckades stoppa paraden och dessutom infört en lag som stöder homofobi.

- När vi nu ställer så höga krav på kandidatländerna borde det också finnas regler som hindrar EU:s medlemsländer från att gå tillbaka i utvecklingen när det gäller lagstiftning om mänskliga rättigheter, säger hon.