Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Rikskupongen lever och har hälsan

Ryktet om rikskupongernas död är betydligt överdrivet. Varje dag används de, eller det laddningsbara Rikskortet, av 120 000 personer som måltidsbetalning.
Niklas Hallstedt Publicerad 19 september 2013, kl 14:31

Toppåren för rikskuponger låg före 1991, då förmånen fortfarande var skattesubventionerad. Då handlade det om 850 000 användare, enligt Johan Ehrén, marknadsdirektör på företaget Edenred som ger ut rikskupongerna.

Men efter det har det inte varit så våldsamma tapp, i alla fall inte om man tittar på det sammantagna användandet. I dag finns också, den fortfarande betydligt mindre, konkurrenten Rikslunchen på marknaden.

Det som också har hänt är att allt fler lämnat de gamla kupongerna som betalningsmedel, i stället har de gått över till elektroniska kort som laddas av arbetsgivaren.

Hur stor del av kostnaden som subventioneras av arbetsgivaren varierar, i snitt rör det sig om 40 procent.

- Företagen vill ha kvar den här typen av förmåner. Vi äter ganska bra i Sverige, det här är ett sätt att upprätthålla det bra lunchätandet. Man kan jämföra det här med friskvårdsbidraget, säger Johan Ehrén.

Rikskuponger drog i gång sin verksamhet 1973. I dag tillhör varumärket Edenred, verksamt i 40 länder. I Sverige finns drygt 70 anställda.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.