Att svenskarna lider av vinterns många mörka timmar är inte bara gnäll.
- Sjukfrånvaron ökar helt klart. Det är belagt med många års gedigen statistik, säger Urban Svensson, företagsläkare på hälsoföretaget Previa.
Problemen börjar nu i december och har sin topp i månadsskiftet mellan januari och februari.
Varje sjukdag, eller varje dag med vård av sjukt barn, ingår i ett större, underskattat mönster, enligt Urban Svensson. Stressen över att barnen eller man själv kanske inte mår bra samtidigt som jobbet pockar på en uppmärksamhet man inte kan skänka det, gör att många känner sig otillräckliga. Seg-trött-hängig-lätt förkyld-sjuknärvarande-sjuk: det är en glidande skala, anser han.
- För varje dags sjukfrånvaro får man också tänka sig en rad dagar av sjuknärvaro - personer som kommer till jobbet fast de inte borde, som smittar andra och presterar sämre.
Mörkret ställer till det för den helt avgörande återhämtningsfaktorn: sömnen. Man ska inte dra för stora växlar på vår biologi, men viss roll spelar den.
- Dagsljuset ställer in kroppens klocka. När dagsljuset ändras, ändras sömnrytmen.
För hundra år sedan var det inget problem. Svenskarna jobbade mest i jordbruket och självfallet mer på sommaren. På vintern tog man det mycket mer lugnt. Men nu är det tvärtom. Vi har mest ork när vi är lediga i juli och minst när vi behöver det mest, mitt i vintern då vi ofta har mycket på jobbet. Det är lite galet inrättat. Ju mörkare dag, desto mer av sömnhormonet melatonin i blodet, och desto dåsigare blir vi.
Den ökade stressen under vintern verkar däremot åt andra hållet. Stress saboterar sömnen.
En del av oss hamnar därför i en dubbel fälla med både trötthet och sömnproblem: Vi är dåsiga på dagen, jobbar mycket ändå, kommer hem trötta, vill inte aktivera oss fysiskt och får därför svårt att sova på nätterna. Kanske tar vi till alkohol, som minskar melatoninet och ytterligare rubbar sömnen. Sådant kan ge kostsamma misstag, och i värsta fall utmattningsdepressioner. Melatonin på recept kan vara en del av lösningen för äldre personer.
En del får ökat sockersug på vintern och går upp i vikt, några blir kliniskt deprimerade.
- Forskningen om melatoninet är inte helt kristallklar, men vi vet ändå att vi behöver exponera oss för dagsljus utomhus under de korta vinterdagarna! Ljuset är rena hälsokosten. Åtgärd nummer ett: lunchpromenader.
- Vill du somna lättare eller tidigare på kvällen, så försök få dagsljuset på dig före lunchtid, vid 11. Ljuset är inte starkast då, men hjärnan påverkas vid rätt tidpunkt, säger Urban Svensson.
För dig som är chef gäller som alltid att föregå med gott exempel. Ta en promenad själv! Markera att det är okej att gå ut 15-20 minuter vid lunchtid.Åtgärd två: probleminventera. Ta ett snack med några medarbetare och fråga hur de upplever jobbet under de mörkaste månaderna. Kan du skicka ut en enkät om sömnsvårigheter, gör det. Låt dem som behöver få hjälp!Åtgärd tre: planera om. Var lite snäll. Om du kan flytta arbetsbelastning så att färre toppar hamnar när det är som mörkast, gör det. Har du tänkt ordna personalfest? Eller dela ut någon typ av belöningar? Gör det i vintermörkret!
- Vi har precis haft ett möte om detta, säger Peter Tolstoy, HR-chef på Acando, som har
1?100 anställda.
- Vi jobbar kontinuerligt med friskvård, hälsa och trivselaktiviteter och funderar över vilken tid på året som lämpar sig bäst för olika aktiviteter. Insatserna är viktiga investeringar, anser han.Åtgärd fyra: motion hjälper mot trötthet. Om du planerat någon fysisk aktivitet på jobbet, eller tänkt börja bjuda på ett träningskort till det lokala gymmet - gör det i december! Men kräv inte för mycket. Forskning visar att stenhård, prestationsinriktad träning kan öka stressen, och att hård träning sent på dagen stör sömnen.Åtgärd fem: lägg viktiga möten före lunch och ingenting vid 15.00 då många är mycket trötta.Åtgärd sex: acceptera. Vi bor i Sverige. Det är mörkt här på vintern. Ingen idé att gråta över det. Förvänta dig en aning mindre av dina medarbetare än du gör i maj!
