Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Så kan du ställa bättre frågor

Undvik de värsta fällorna i intervjun. Utgå alltid ifrån kravprofilen, vilka färdigheter och egenskaper som krävs för att klara jobbet. Vilka är nödvändiga, vilka är mindre viktiga?
Dag Bremberg, Helena Munther Publicerad 21 december 2010, kl 09:46

Det är bra att börja med att skapa en öppen stämning genom att ställa lätta frågor. Om tidigare studier, jobb och fritidsintressen. Men också meriter och vilka arbetsuppgifter som ingått i tidigare jobb.

Ett grundknep är att alltid ställa följdfrågor och be om konkreta exempel. Analysera sen om detaljerna stämmer med kravprofilen.

I en strukturerad intervju är frågorna inriktade på beteendet i olika situationer. För att få reda på framtida beteenden är bästa sättet att fråga om tidigare beteenden.

- Det mest grundläggande knepet är att be intervjupersonen berätta om olika situationer i livet som till exempel gjort dem stressade eller upprörda, säger Ulla Holm, docent i pedagogik, psykolog och författare till boken Empati - att förstå andra människors känslor.

- Det viktiga är att analysera sättet de svarar på.

Enligt Jan Kallberg, författare till boken Ge jobbet, har många förberett sig på den klassiska frågan om något man gjort som gått bra.

- Då kommer de mest färglada beskrivningar. Låt dig inte bländas utan fråga efter andra exempel. De som överdriver har inte lika lätt att komma på något mer.

En annan fråga som han tycker är bra är att be personen beskriva sin bästa chef.

- Den är lite ful, för egentligen kommer de att berätta om sig själva. Antingen får man höra att det var ordning och reda, hon var alltid förberedd, eller också "jag gillade Sven, vi brukade ta en öl efter jobbet".

Att be dem berätta om sin sämsta chef är en annan fråga.

Om de stannar mer än 30 sekunder vid det ämnet är det kört. Om de spinner vidare på fel och konflikter kan det vara en problemmakare.

Fakta

Såhär gör du en behovsanalys
1.
Vad ska bli gjort?
2. Vilka mål ska nås?
3. Vilket beteende är bra?
4. Vilka människor kommer han/hon att vara i kontakt med?
6. Vilka svårigheter finns?
7. Hur ser framtiden ut? Kommer andra kunskaper och erfarenheter att krävas?

Källa: Ur Handbok i att anställa för första gången, av Roberto Capotondi.

Dåliga och bra metoder
Skolbetyg och arbetsbetyg säger i stort sett ingenting om hur personen klarar jobbet.
Referenser är ett vågspel och beror på den tid och kraft du/man lägger ner på att ställa krävande frågor.
Sedvanlig anställningsintervju hamnar ofta långt ner på topplistan, eftersom den oftast är mindre genomtänkt.
Strukturerade och kompetensbaserade intervjuer har högre prognosförmåga.
Assessment center är pålitliga. Här blandas olika metoder, bland annat personlighets- och problemlösningstester, rollspel och ett antal simuleringsövningar där den person som ska rekryteras testas i situationer som liknar jobbet.
Vissa arbetsprover och begåvningstester har högre prognosförmåga, men ofta handlar det om specifika jobb som testats, exempelvis konstnärliga yrken som musiker eller arkitekter.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.