Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

SAS säljer del av markverksamhet

Uppdaterad. Flygbolaget SAS säljer nu 10 procent av markverksamheten till Swissport. Försäljningen har dragit ut på tiden, ambitionen är att det schweiziska bolaget ska ta över hela verksamheten senaste sommaren 2015.
Ola Rennstam Publicerad 11 oktober 2013, kl 13:43
SAS

För snart ett år sedan stod SAS på randen till en konkurs och tvingade sina anställda att gå med på försämrade anställningsvillkor. Det var också då som beslutet togs att sälja av markverksamheten för Sverige, Norge och Danmark med 5 000 anställda.

Målet med den avisiktsförklaring som bolagen skrev under i mars var att man successivt skulle överföra den fulla äganderätten av markverksamheten till Swissport. Men den processen har gått trögt beroende på att Swissport köpt konkurrenten Servisair och nu har fullt upp med att få ihop de båda bolagen.

I dag togs ett kliv närmare målet när SAS meddelade att Swissport köper 10 procent av markverksamheten. SAS räknar med att de fortsatta förhandlingarna om att ta över de återstående 90 procenten av bolaget inleds nästa sommar med målet är att affären sedan ska vara klar till sommaren 2015.

Swissport har tidigare varit i blåsväder i Belgien, där dess agerande ledde till en vild strejk. När bolaget tog över markservicen på flygplatsen i Bryssel försämrade de bland annat kraftigt villkoren för personalen och försökte importera billigare arbetskraft från Östeuropa. Detta har oroat Unionens fackliga representanter som också kritiserat själva försäljningen.

När SAS försäljning av markverksamheten är klar kommer bolaget att ha omkring 9 000 anställda och enbart bestå av kabinpersonal, piloter samt en del tekniker och anställda inom administration.

Unionenklubben är kritisk till försäljningen.
- Vi  anser inte att outsourcing är en bra lösning varken för medlemmarna eller SAS. Vi har fått alarmerande rapporter om Swissport tillvägagångssätt från andra länder där de etablerat sig. SAS går därutöver ut med en ny upphandling av handlingtjänster på de svenska linjestationerna. Vi ser således en total sönderhackning av bolagets verksamhet inom Ground Handling, säger Cecilia van der Meulen, ledamot i SAS Tjänstemannaförening.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.