Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Skatteregler stoppar bidrag till hiv-forskning

Omkring en tredjedel av de anställda utnyttjar inte sitt friskvårdsbidrag. Men att skänka friskvårdspengarna till hiv-forskning i stället för att gå och träna är inte okej, enligt Skatteverket.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2013, kl 14:55

Det rör sig om stora summor friskvårdspengar som aldrig används. 1,2 miljoner människor sägs aldrig ta del av bidraget från företagen, ofta på mellan 1 500 och 3 000 kronor per år, trots att de har möjlighet.

Det har insamlingsstiftelsen Let´s talk hiv tagit fasta på.  På sin hemsida  öppnar de för möjligheten att skänka pengarna till dem: "Så om du inte vill ha ditt bidrag själv, ge det till någon som faktiskt behöver det. Vi kallar det Hiv-bidraget". När man skänker valfritt belopp till dem får man i stället en träningsfilm. Kvittot ska man sedan kunna lämna in hos det egna företaget för att sedan kvittera ut sitt friskvårdsbidrag.

Men den anställde som försöker sig på det riskerar att få en obehaglig överraskning. På Skatteverket skulle de aldrig godkänna detta som friskvårdsbidrag, säger rättsspecialisten Sofia Malmring.

- Vår uppfattning är för det första att pengarna ska användas till de anställdas friskvård, inte andras. För det andra anser vi inte att pengarna ska användas till inköp av träningsutrustning. Det här användandet överensstämmer inte med våra regler.

Naturligtvis är det fritt fram för företaget att ersätta den anställde för gåvan till Let´s talk hiv, men i sådant fall kommer Skatteverkets uppfattning vara att det handlar om en löneutbetalning.

- Det kommer inte att vara skattefritt som friskvårdsbidraget, och arbetsgivaren kommer att behöva betala arbetsavgivaravgift. Det blir dyrare både för den anställde och företaget, säger Sofia Malmring.

Skatteverkets regler säger att friskvårdsbidraget kan användas till motionsaktiviteter av "enklare slag", exempelvis gymnastik, tennis och olika lagsporter. Andra slag av friskvård som godkänns är kostrådgivning och information om stresshantering.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.