Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svenska företag följer utvecklingen i Japan

Utrikesdepartementet avråder från resor till Japan om det inte är absolut nödvändigt. Detsamma gör bland andra ABB i sina interna reserekommendationer.
Red Publicerad 16 mars 2011, kl 10:20

ABB har 700 anställda i Japan. I helgen fick man kontakt med samtliga, som är välbehållna efter jordskalvet och den därpå följande tsunamin. Även den ende svensken på långtidskontrakt i Japan är kontaktad. Det finns inga planer på att ta hem honom.

- Vi följer utvecklingen hela tiden. Om det behövs tar vi hem honom, säkerheten går först, säger Christine Gunnarsson, presschef på ABB Sverige.

Däremot avråder ABB från resor till Japan om det inte är affärskritiskt.

Verkstadsföretaget Atlas Copco har 400 anställda i Japan varav fem anställda svenskar. Ingen av har rapporterats allvarligt skadad eller död. De svenska medarbetarna har inte uppgett att de önskar lämna landet.

- Vi har klarat oss ganska lindrigt undan. Jag har inte hört något om några skadade eller döda. Atlas Copco har verksamhet på sex platser i Japan och de ligger inte i de värsta katastrofområdena. Fem av dem har delvis kunnat öppna och bedriver verksamhet så gott det går med tanke på bristerna i infrastrukturen. Det är bara en mindre anläggning som inte kunnat öppna på grund av materiella skador, säger Daniel Frykholm, pressansvarig på Atlas Copco.

Tetra Pak har 800 lokalt anställda i Japan, samt fyra svenskar på plats.

- I dagsläget har de inga planer på att ta hem svenskar från Japan. Men vi överger inte våra lokalanställda, kunder eller underleverantörer, säger Jörgen Haglind, informationsdirektör.

Ericsson har varit i kontakt med alla sina anställda i Japan. Ingen av dem har skadats. Av de närmare totalt 900 anställda i Japan är cirka 65 utländska medarbetare där på långtidskontrakt, resten är japaner. Till detta kommer utländska personer som har korttidskontrakt och är på tjänsteresa.

Enligt Tobias Gyhlénius på Ericssons pressavdelning har företaget beslutat att hjälpa både medföljande familjemedlemmar samt den utländska personal som inte har absolut nödvändig roll i arbetet att temporärt få resa till sina respektive hemländer. Det rör sig sammanlagt om närmare 300 personer.

- Vi måste nu stötta våra kunder så att infrastrukturen fungerar. I jordbävningsområdet har mobilnätverket påverkats, i övriga Japan fungerar det normalt, säger Tobias Gyhlénius.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.