Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sverige brister i bekämpning av mutor

Sverige är dåligt på att tillämpa OECD-konventionen om att bekämpa mutor till utländska tjänstemän. Enligt Transparency International befinner sig nu Sverige i samma låga kategori som till exempel Sydafrika, Bulgarien, Ungern och Argentina.
Johanna Rovira Publicerad 8 oktober 2013, kl 14:07

Den oberoende frivilligorganisationen mot korruption, Transparency International, TI, har publicerat en studie om hur väl de fyrtio länder som ratificierat OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella arbetsförhållanden, efterlever den. Bara en tiondel av länderna får högsta betyg: USA, Tyskland, Storbritannien och Schweiz.

Sverige, som står för 1,25 procent av världens samlade export, har tidigare hamnat i kategorin "Moderate enforcement", där Italien, Australien, Österrike och Finland befinner sig, men har nu trillat ner till kategorin "Limited enforcement" där vi har sällskap av både Danmark och Norge.

-  Sverige är väldigt lite förändringsbenäget när det gäller att anpassa lagstiftningen till konventionen, säger Birgitta Nygren, styrelseledamot i TI Sverige och officiellt ansvarig för att samla in de uppgifter som ligger till grund för avsnittet om Sverige i studien.

En orsak till förändringsoviljan kan vara att vi gärna klappar oss för bröstet och tycker att vi inte har någon korruption.  Men TI Sverige har länge efterfrågat en högre företagsbot.

-  Det skulle vara värdefullt om vi hade liknande instrument som konkurrenslagstiftningen och att man kunde utdöma böter på 100 miljoner. I dag ligger företagsboten på 10 miljoner, vilket är ganska lite pengar för ett storföretag.

Organisationen efterfrågar också ett bra skydd för de personer som rapporterar om oegentligheter och att man avskaffar dubbel straffbarhet - ska man åtala någon i Sverige som begått brott i ett annat land, krävs i dag att man också begått brott mot det andra landets lagstiftning. Det innebär att åklagaren alltid måsta ta reda på hur lagen ser ut i det andra landet, vilket kan vara ganska tidskrävande.   

-  Det skulle gå fortare och smidigare om man gjorde om lagstiftningen så att det räcker med att konstatera att det andra landet ratificerat FN-konventionen mot korruption. Den är bredare än OECD-konventionen och har skrivits under av 168 länder, säger Birgitta Nygren.

Transparency International sammanställer varje år en korruptionsindex och årets index är ännu inte publicerat. 2012 befann sig Sverige på fjärde plats över världens minst korrupta länder.

Fakta

Här är länderna som är sämst på att efterleva OECD-konventionen:

Japan

Nederländerna

Sydkorea

Ryssland

Spanien

Belgien

Mexico

Brasilien

Irland

Polen

Turkiet

Tjeckien

Luxenburg

Chile 

Israel

Slovakien

Grekland

Slovenien

Nya Zeeland

Estland  

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.