Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unga som jobbar utomlands får eu-bidrag

Fastän ungdomsarbetslösheten brer ut sig i Europa har unga i Sverige chans att få jobb utomlands, hävdar Arbetsförmedlingen.
I år finns ett ungdomsbidrag att söka för den som hittat jobb i ett annat EU-land i minst sex månader. Men även äldre kan få flyttbidrag.
Johanna Rovira Publicerad 1 mars 2013, kl 10:33

Är du mellan 18 och 30 år har du möjlighet att få ett bidrag om du hittar ett jobb i ett annat EU-land. Och även om arbetslösheten bland ungdomar är skyhög i många europeiska länder, så menar Arbetsförmedlingen att det finns utlandsjobb för ungdomar.

- Svenska ungdomar har mycket gott rykte som arbetskraft i Europa, säger Elisabeth Andersson, Euresrådgivare på Arbetsförmedlingen.

- De anses vara bra på språk, initiativrika, serviceinriktade, driftiga, lojala och bra på att passa tider.

För att få bidraget, som delas ut av Eures, europeiska nätverket för arbetsförmedlingar, krävs det att du är medborgare i ett av de 27 EU-länderna och har fått ett jobb i ett annat land än där du bor. Anställningen måste dessutom vara i minst ett halvår.

- Det finns en hel del tjänster i andra länder som är riktade mot Sverige, till exempel på callcenter i Barcelona och Estland. Det här är ett jättebra sätt att skaffa sig meriter till sitt CV. Det är dessutom obyråkratiskt, man behöver inte vara inskriven på Arbetsförmedlingen för att få det, säger Elisabeth Andersson.

Bidraget som ett pilotprojekt under 2013 ligger på mellan 5 000 och 10 800 kronor beroende på vilket land man jobbar i. Hittar man jobb i Danmark får man den högsta summan, i till exempel Rumänien gäller den lägsta. Man kan också få ett bidrag för att resa på anställningsintervju i ett annat land.

Även 30-plussare kan få pengar om de hittar jobb utomlands. Arbetsförmedlingens flyttstöd på max 20 000 kronor har utökats från att gälla bara inom Sverige till att även omfatta EU- och EES-länder samt Schweiz. Det finns dessutom pendlingsstöd för den som dag- eller veckopendlar till utlandet och pengar att söka för att åka på anställningsintervju inom både inom Sverige och i samma länder som gäller för flyttbidraget.

  

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.